Avknoppningar och avknoppningar

2009-09-17 av Jonas Vlachos

Det är utmärkt att (Stockholms)politikernas ovana att helt enkelt ge bort värdefulla skolor, äldreboenden och daghem nu ifrågasätts och granskas. Att dessa avknoppningar eventuellt kommer att ogiltigförklaras och gå tillbaka låter minst sagt rimligt. Eftersom frågan är på tapeten vill jag peka på en annan märklig avknoppning som inte heller skedde med skattebetalarnas bästa för ögonen: jag talar naturligtvis om när Svenska kyrkan privatiserades på ett skandalartat sätt. Vore det inte läge att låta medborgarna få tillbaka sin egendom och sedan avknoppa kyrkan på marknadsmässiga villkor?

Postat i Offentlig sektor | 18 kommentarer

18 svar

den 2009-09-17 den 15:19 | Svara Rikard

Jo, det är ju helt självklart. Det argument som alltid kommer upp när man förespråkar att helt klippa banden och låta kyrkan driva in sin egen medlemsavgift — vilket förmodligen skulle minska medlemsantalet en smula — är ”men tänk på kulturskatterna!”. Ett alternativ är ju att låta staten äga kyrkobyggnaderna så får svenska kyrkan hyra in sig.
den 2009-09-17 den 16:02 | Svara Robert Östling

Väl talat, Jonas! Det hela blir ju inte bättre av att Svenska Kyrkan dessutom kräver resurser från staten i form av ersättning för kulturminnesvård och avgiftsindrivning. Det räcker tydligen inte med de mångmiljardförmögenheter som de stulit från folket för att mätta guds mage…
den 2009-09-17 den 16:33 | Svara Jonas Vlachos

Jag måste säga att frågan om indrivningen av avgifter är av trivial ekonomisk betydelse i förhållande till att staten skänkt bort många miljarder av sin egendom till ett enskilt trossamfund. Även om jag självfallet håller med i principfrågan.
den 2009-09-17 den 20:17 | Svara Sloped Mind

Kyrkan skulle möjligen kunna anföra att detta endast är en liten ersättning för den plundring av kyrkans tillgångar som genomförts av staten i tidigare skede. Vad blir räntan på de ”lån” Gustav Vasa tog av kyrkan på 1500-talet?
den 2009-09-17 den 20:37 | Svara Jonas Vlachos

Skulle tro att det är en spottspyver i sammanhanget, dessutom torde brottet vara preskriberat. Kyrkan har varit en del av statsapparaten under hela den tid vi haft en egentlig statsapparat (och fra under den tid vi har haft några inkomster att tala om). Sedan är det väl en öppen fråga huruvida det var ”Svenska kyrkan” som plundrades. Snarare var det väl katolska kyrkan och den kyrka som uppstod efter brytningen med Rom var väl inte den som rånades.

Än mer skandallöst blir det hela när man tänker på att kyrkan fortfarande har rätt att beskatta (via begravningsavgiften). Staten gav alltså bort både tillgångar och framtida inkomster till en privat organisation utan att någon knystade. Det är som om man skulle gett Telia till dem med telefon. Eller som om nykterister inte skulle få del av pengarna från försäljningen av Vin och Sprit.
den 2009-09-17 den 21:06 | Svara Sloped Mind

Ja, frågan är om svenska kyrkan eller vatikanstaten är den rättmätiga arvtagaren till den medeltida svenska kyrkan – kanske borde vi ha skrivit över kyrkans tillgångar till påven. Någon spottstyver lär det inte vara frågan om.

Om vi pratar preskriptionstid så har vi gått från att diskutera rätt och fel till att diskutera juridik, och det var väl inte det den ursprungliga diskussionen handlade om?
den 2009-09-17 den 21:16 | Svara Jonas Vlachos

Nej, inte bara juridisk. Men om arvtagarna till alla som under de senaste 500 åren blivit utsatta för godtycklig beskattning skulle få rätt till valda delar av den offentliga förmögenheten skulle vi ha en liten härva att nysta upp. Att bara nysta upp den för kyrkan verkar orimligt.

Sedan blir det ju en komplicerad sak att reda ut även bara för kyrkan. Att förmögenheten vuxit till sig beror inte till en ringa del på att kyrkan varit statlig. Hur ska denna del beräknas? Dessutom väcker det vissa frågor om ”rättmätigheten”. Varifrån kom tillgångarna som Vasa exproprierade? På vilket sätt tillhörde dessa Rom?

Men jag tror att det bästa motargumentet är att det var Vatikanen som plundrades och svenska kyrkan uppstod ur spillrorna. Man bytte ju till stor del ut företagsledning och allt men kanske en del mellanchefer fick stanna kvar.
den 2009-09-17 den 23:33 | Svara goran

Även Stockholm Energi slumpades bort till underpris. Stockholmarna fick 14,5 miljarder för sin hälft av Birka Energi när Fortums aktie stod i knappt 4 euro. Nu står den i 18 och för ett är sedan före det stora raset stod den över 30. Då kan man lätt räkna ut att storleken på underpriset rörde sig om 50 -100 miljarder kronor.
den 2009-09-18 den 7:27 | Svara Jonas Vlachos

Göran: Att priset gått upp efter utförsäljningen betyder inte nödvändigtvis att det var för dåligt betalt när det begav sig. Annars skulle man ju säga att Telia såldes ut för dyrt vilket dock i var fallet ust då. Frågan är väl hur budgivningen gck till osv. I fallet Svenska kyrkan var en budgivning inte ens på kartan.
den 2009-09-18 den 7:56 | Svara Göran

Jonas Vlachos,

vilken budgivning?
den 2009-09-18 den 8:16 | Svara Jonas Vlachos

Med ”osv” vidare menade jag värderingen, vilket torde vara självklart. I fallet med Svenska kyrkan var varken budgivning eller någon form av värdering aktuell.
den 2009-09-18 den 8:32 | Svara goran

Jonas Vlachos,

en del i Birka Energis värdering är den ingående vattenkraften. En energikälla som ger förnybar energi i, ur vårt perspektiv, oändlig tid. Mängden vattenkraft är dessutom begränsad, det finns bara en viss mängd fallhöjder i vattendragen. Vattenkraftens kvalité är i vissa avseenden högre än den för annan energi varför den i inte rakt av kan substitueras med sådan.

På vanligt ekonomvis har den väl värderats med en nuvärdeskalkyl där den efter 15 år anses vara nästan värdelös. Det är så ekonomer, med sitt korta perspektiv, ser på saken.
den 2009-09-18 den 8:41 | Svara Jonas Vlachos

Ekonomer har inte kortare perspektiv på tillvaron än andra. Rättare sagt, ekonomer har den långsiktighet som folks preferenser verkar befoga. Nuvärdeskalkylen bygger på den alternativa avkastning man hade kunnat få för pengarna idag. Även om vattenkraften fortsätter att ge avkastning i all evighet så gäller det faktiskt även alternativa investeringar. Om vattenkraften ger 4 procent per år medan en annan investering ger 5 procent per år så blir det ju faktiskt vettigare att välja den senare investeringen ju längre tidshorisont man har.

Detta är allt jag tänker säga om vattenkraften eftersom det är helt off topic och jag har ingen detaljkunskap om denna privatisering.
den 2009-09-18 den 9:00 | Svara goran

Jonas Vlachos,

jag tänker inte lyssna på vad eventellt skulle säga om vattenkraften. Värdet av den förstod enbart kraftbolagen som har energi som huvudaffär, medan de som sålde inte förstod särskilt mycket.

Därför sålde skogsbolagen SCA (BåkaB), Stora (Stora Kraft)och Graninge (Graninge Energi), Stockholms stad (Stockholm Energi) samt de kommuner i sydsverige som ägde Sydkraft ut sin vattenkraft som nu ägs av tyska, finska och norska bolag.

Inget av dessa bolag förstod det egentliga värdet av vattenkraften, precis som du som reducerar det till en %-sats. Men det gjorde energibolagen. Det torde inte finnas någon bland säljarna som idag skulle vilja ha affären ogjord.

Likheten med ”avknoppningar” av dagis, skolor m.m. är att säljarna hade noll koll på värdet av det de sålde. Därtill är det en felaktig modell som ekonomerna tillämpar att det är vettigare att välja en investering som ger 5 % istället för 4. Man måste även anlägga ett långsiktigt strategiskt perspektiv. Det kan varken SCA eller någon av de andra säljarna ovan ha gjort eftersom dessa redan efter några få år insett att de var fel ute.
den 2009-09-18 den 9:07 | Svara goran

Jonas Vlachos

Det torde inte finnas någon bland säljarna som idag inte skulle vilja ha affären ogjord.

skall det vara.

Ibland blr det fel med negationerna.
den 2009-09-18 den 9:58 | Svara anders

Usch, vad jag blir upprörd när jag tänker på det här utslumpadet av gemensamma egendomar. Jag undrar om politikerna vet vad de gör. Är många borgerliga politiker så naiva att de tror att allt bara blir finemang med realisationsmässiga utförsäljningar och fri konkurrens (som om det någonsin kommer att uppstå fri konkurrens på dessa marknader)? Eller ännu värre, finns det verkligen någon sorts underförstådd överenskommelse om att det är ok att göra på det här viset för att man får vara med och leka med de tuffa killarna i näringslivet då? Och kanske rent av bli lite rik på kuppen? Nej fy f-n vad jag mår illa av att tänka på det där.

När det gäller kyrkan måste man väl se på saken så som läget var när den ”privatiserades”, och bortse från gångna tider? Och faktum var väl att den som Jonas säger skedde på ett hårresande släpphänt vis.
den 2009-09-20 den 16:08 | Svara lg

goran – det är lätt att vara efterklok. Jag antar att du dammsög marknaden på aktier i Birka/Fortum när de såldes ut eftersom du hade en sådan insikt i det strategiska värdet av de sålda objekten? Nähä, inte det. Märkligt.
den 2009-09-23 den 5:55 | Svara goran

till lg

Din första mening är i sig relevant även om den både saknar koppling till ämnet och är insinuant. Den sista är bara en fånig kommentar rörande sådant du inte vet något om. Den hade med fördel (till din fördel) kunnat utelämnats.

Även om det inte hör hit kan jag stilla din nyfikenhet genom att konstatera att jag under de senaste 20 åren har tjänat mer på aktieplaceringar än på mitt relativt välbetalda arbete och det utan att ha något kapital vid periodens början. Fortumaktier har naturligtvis varit en del men även andra aktier har gått bra.