Kommentarer till Betygshetsen fortsätter

Av: Botemedel mot betygsinflation? « Nonicoclolasos

Botemedel mot betygsinflation? « Nonicoclolasos — Wed, 07 Jul 2010 09:28:29 +0000

[...] en kommentar » Jonas Vlachos har förtjänstfullt lyft fram problemet med betygsinflation. Denna utveckling har potentiellt skadliga konsekvenser. Utvecklingen illustreras i detta av [...]

Av: Betygsinflation ökar « I polemik

Betygsinflation ökar « I polemik — Fri, 11 Dec 2009 22:14:11 +0000

[...] När jag själv gick i gymnasiet var jag helt övertygad om att det rådde betygsinflation. Vilket data visar på. Inflation har dock spridit sig kraftigt ner till högstadiet, mellan 1998 och 2008 har andelen [...]

Av: Orsakar höga betyg dåliga kunskaper? « Ekonomistas

Orsakar höga betyg dåliga kunskaper? « Ekonomistas — Wed, 09 Dec 2009 10:47:04 +0000

[...] betygsutvecklingen som ju visar att andelen elever med absoluta toppbetyg ökat våldsamt både på gymnasiet och [...]

Av: Betygsinflation på högstadiet « Ekonomistas

Betygsinflation på högstadiet « Ekonomistas — Thu, 03 Dec 2009 15:40:53 +0000

[...] andelen elever med toppbetyg fem gånger (400 procent) och är nu uppe i 1,4 procent. Inte riktigt samma ökningstakt som på gymnasiet, men [...]

Av: Ekonomist om betygsinflation « Ekonomistas

Ekonomist om betygsinflation « Ekonomistas — Thu, 03 Dec 2009 09:30:16 +0000

[...] som Magnus Henrekson och jag skrev på DN Debatt för ett tag sedan (se även här, här och här), dels Skolverkets rapport om bristande likvärdighet i betygssättningen som släpptes [...]

Av: Vad säger ett betyg? « Ekonomistas

Vad säger ett betyg? « Ekonomistas — Wed, 14 Oct 2009 05:02:16 +0000

[...] information om en persons kunskapsnivå och kapacitet. Betygsinflation (som Jonas skrivit mycket om här, här, här och här) urholkar informationsinnehållet i dessa och gör dem mindre användbara. Att [...]

Av: Nationella prov hjälper « Ekonomistas

Nationella prov hjälper « Ekonomistas — Sat, 26 Sep 2009 09:48:51 +0000

[...] överens med tolkningen att bristen på ett återhållande system med nationella prov ligger bakom explosionen av toppbetyg på gymnasiet. Ytterligare fråga är hur konkurrensen om eleverna påverkar betygsinflationen i [...]

Av: Fakta om artikeln i DN « Ekonomistas

Fakta om artikeln i DN « Ekonomistas — Mon, 17 Aug 2009 07:15:38 +0000

[...] i dagens artikel på DN Debatt är välkänt för trogna Ekonomistas-läsare (se här och här). Eftersom det inte finns någon rapport som vi baserar artikeln på kan det vara läge att här [...]

Av: Filip

Filip — Sun, 19 Jul 2009 21:18:11 +0000

Det vore absolut intressant att läsa en fullständig uppsats kring statistiken. Utan analys är den i vissa fall intetsägande. För att dra slutsatsen (vilket du ju gör) att betygssystemet havererat krävs mer än ensam statistik. Ett lärarperspektiv kanske?

Exempelvis är det väl rimligt att den påstådda inflationen till stor del är korrektioner av systemets diverse barnsjukdomar. (Här hade lärarintervjuer kunnat reda ut ett och annat.)

Dessutom; räknar man från år 2000, alltså borträknat tre uppstartsår har andelen ‘endast’ femfaldigats.

Den diskussion du avser skapa gynnas om den startas med lite mer kött på benen. Nu blir den fruktansvärt spretig, och, skulle jag säga, legitimerar människors latenta betygsogillande i allmänhet.

(Ja, jag tog just studenten med 20,0 och kanske är något partisk i frågan.)

Av: Jonas Vlachos

Jonas Vlachos — Sun, 19 Jul 2009 15:13:04 +0000

Statistiken finns inte redovisad i någon uppsats men jag funderar på att skriva något om det. Det hela är dock ganska enkelt; hur stor andel av alla som tar studenten ett visst år går ut med 20,0? 1997 är valt som startår då det är det första året då eleverna både antogs och gick ut inom ramen för den nya gymnasieskolan. En sak som delvis skulle kunna förklara siffrorna är att fler hoppar av gymnasiet. Dock krävs det ganska massiva avhopp för att detta skulle förklara ökningen. Inte heller är det uppenbart att betygen var korrekta från början men poängen med denna statistik är att visa på det enorma godtycke som finns i betygssättningen.