Kommentarer till Växer verkligen klyftorna i krisens spår?

Av: Nya fakta om krisens fördelningseffekter « Ekonomistas

Nya fakta om krisens fördelningseffekter « Ekonomistas — Thu, 12 Nov 2009 02:58:04 +0000

[...] Fram tills nu har debatten präglats mer av tro än vetande. Jesper Roine och jag spekulerade i Fokus-krönika förra året att det är troligt att finanskrisen främst drabbar de kapitalstarka inkomsttagarna i toppen då deras tillgångar minskar kraftigt i värde medan resten av befolkningen skyddas av olika socialförsäkringssystem. Mitt inlägg om förmögenhetstoppen och krisen antydde att så också varit fallet (även om de superrika återhämtat sig raskt). Andra har dock hävdat motsatsen, nämligen att ”krisen ökar skillnaderna mellan fattig och rik”. [...]

Av: Jesper Roine

Jesper Roine — Thu, 07 May 2009 09:23:49 +0000

Björn: Det är just det gapet – mellan ett fåtal ”extremt rika” och resten – som jag tror kommer minska i och med krisen. Vad våra resultat indikerar är att de med allra högst inkomster både tjänar (när det går upp) och förlorar (när det går ner) mer i proportion till övriga över konjunktur cykeln. Den långsiktiga trenden är dock, precis som du skriver, att toppen fått en allt större del av kakan sedan runt 1980 (och detta gäller för många länder).
Detta knyter an till Anders kommentar. Över lång sikt, 100 år säg så har trenden varit tydlig i de flesta västländer som studerats. Topp procenten av inkomsttagarna tappade gradvis inkomstandelar under hela perioden fram till 1980. Därefter har de (i olika utsträckning) ökat i de flesta länder. Några av huvudanledningarna till att toppen tappade andelar under första halvan av 1900-talet var krig och kriser, som depressionen på 1930-talet. Det är säkert så att en del personer tjänade pengar i dessa tider just genom att kunna köpa tillgångar, men som grupp betraktat har ändå toppen förlorat på tidigare kriser.
Martin: Du har naturligtvis rätt i att man ska precisera vad man menar med ”rika” och ”fattiga” i detta sammanhang. Vad vår studie visar är att topprocentens inkomstandel ökar relativt alla andra i högkonjunktur, medan de efterföljande 9 procenten (P90-99) får en lägre andel och effekten på resten (P0-90) är statistiskt insignifikant (om något även den positiv men klart mindre än för toppen). En möjlig tolkning, som är helt i linje med vad du skriver om andra studier, speciellt de som excluderar kapitalinkomster, är att för det stora flertalet så är arbetsinkomsten den stora delen. Uppgångar har en relativt positiv effekt på den nedre delen av fördelningen i form av lägre arbetslöshet (och möjligen också bättre förhandlingsläge för lönehöjningar), medan den övre halvan, utom den yttersta toppen inte har dessa effekter i samma utsträckning. Å andra sidan är det sannolikare att de behåller jobbet i sämre tider.
Detta missar dock effekten på den yttersta toppen, de ”rika”, som av flera skäl är olik resten av toppen. De har i större utsträckning inkomster som är relaterade till ”hur bra det går” och en större del kapitalinkomster. De tjänar proportionellt mest i uppgångar och förlorar också mest i nedgångar relativt alla andra.
Vilka grupper är det vi pratar om (och vilka ska vi prata om)? Ja, tar man som utgångspunkt vilka som sannolikt figurerar i Nordnetstudien och vilka som ofta lyfts fram i media så är det ofta just topprocenten det resoneras om. Vårt huvudbudskap i denna och andra studier är dock just att det finns stor anledning att särstudera olika delar av toppen då de på många sätt inte tillhör samma grupp. För att förstå utvecklingen av ”Topp 10″ måste man studera ”topp 1″ separat.

Av: Martin Flodén

Martin Flodén — Thu, 07 May 2009 07:30:48 +0000

Jesper: Efter en snabb titt på ert papper ser det ut som att man behöver en ganska speciell syn på vem som är ”rik” och ”fattig” för att kunna säga att klyftan mellan dessa grupper minskar i en lågkonjunktur.

Er studie visar väl att den procent som har högst inkomst tappar i förhållande till de nästföljande nio procenten. Om dessa nio procent ska ses som ”fattiga” köper jag resonemanget.

Men av tabell 5 verkar det som att de övriga nittio procenten tappar i förhållande till toppdecilen i en lågkonjunktur, vilket tyder på ökande klyftor. Eller feltolkar jag era resultat?

Av vad jag har sett på svenska data steg mer konventionella mått på inkomstojämlikheten — särskilt när inte kapitalinkomster inkluderas — kraftigt i samband med den svenska 90-talskrisen. Detta är förstås endast en enstaka observation, men kanske den mest relevanta för Sveriges del.

Av: anders

anders — Wed, 06 May 2009 18:24:24 +0000

sett på kort sikt har ni har säkert rätt, jag har sett liknande mönster i olika rapporter vid olika tillfällen, bland annat i bilagan till regeringens finansplan för några år sedan.

möjligen blir det mer intressant om man anlägger ett lite längre tidsperspektiv. det vore kul att se i vilken utsträckning ”billiga” finansiella och reella tillgångar i kristider köps av de som redan är mycket förmögna (om än något mindre förmögna än innan krisen). och om dessa, när det sedan vänder då drar ifrån och blir ännu rikare än de var innan krisen. det skulle innebära att krisen bidrar till att klyftorna växer på längre sikt. det förefaller sannolikt, tycker jag, och skulle ju passa in på samma rubrik.

Av: Björn Nilsson

Björn Nilsson — Wed, 06 May 2009 12:54:27 +0000

Saku har säkert rätt. FN har varnat för det där i Afrika: när krediterna fryser inne kommer det att slå värst mot de redan fattiga, och det kommer att kräva dödsoffer. Men det väsentliga i vår del av världen är inte att några rika knösar tappar några miljoner under pågående kris, utan det ökande gapet mellan ett fåtal extremt rika och den övriga befolkningen. Robert Reich skrev just i sin blogg:

” … as recently as 1980, the richest 1 percent of Americans took home about 9 percent of total national income. But since then, income has concentrated in fewer and fewer hands. By 2007, the richest 1 percent took home 22 percent of total national income.”

Krisen har flera orsaker. Den sjukt snedvridna inkomstfördelningen (där många tappat reallönemässigt och kreditkort och huslån har fått underhålla konsumtionen i stället medan andra drar åt sig inkomster som de inte har någon produktiv användning för) måste betraktas som klart intressant när man letar efter dessa orsaker.

Av: saku

saku — Wed, 06 May 2009 09:04:12 +0000

Ja precis, jag reagerade också på artikeln, eftersom det skulle kännas mer naturligt att de med väldiga inkomster förlorar med än de med små inkomster när trycket ökar på olika löner och belöningssystem. Men som sagt, egentligen handlar det sällan om egentliga siffror, utan om hur dessa siffror påverkar människor i sina liv. Att många kommer dö i fattiga länder som direkt följd av denna kris, är inte orealistiskt, och DET är riktigt obehagligt.

Av: Borde inte vänstern gilla kriser? « Nonicoclolasos

Borde inte vänstern gilla kriser? « Nonicoclolasos — Wed, 06 May 2009 05:55:48 +0000

[...] Uppdatering: Jesper Roine och Daniel Waldenström skriver om detta i Fokus; se även Jesper Roines “Växer verkligen klyftorna i krisens spår?” [...]