<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:georss="http://www.georss.org/georss" xmlns:geo="http://www.w3.org/2003/01/geo/wgs84_pos#" xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/"
		>
<channel>
	<title>Kommentarer till Behöver vi en ny nationalekonomi?</title>
	<atom:link href="http://ekonomistas.se/2009/04/18/behover-vi-en-ny-nationalekonomi/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>http://ekonomistas.se/2009/04/18/behover-vi-en-ny-nationalekonomi/</link>
	<description>Nationalekonomer om samhället, politiken och vetenskapen</description>
	<lastBuildDate>Tue, 29 May 2012 20:52:04 +0000</lastBuildDate>
	<sy:updatePeriod>hourly</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>1</sy:updateFrequency>
	<generator>http://wordpress.com/</generator>
	<item>
		<title>Av: Shubila</title>
		<link>http://ekonomistas.se/2009/04/18/behover-vi-en-ny-nationalekonomi/#comment-4522</link>
		<dc:creator><![CDATA[Shubila]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 22 Apr 2009 21:48:32 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://ekonomistas.se/?p=4244#comment-4522</guid>
		<description><![CDATA[Jesper: Mainstream ekonomer har inte de intellektuella verktygen för att förstå dagens kris. För att förstå krisen måste man anta ett makroekonomiskt perspektiv. Men  mainstream ekononomer har inte insett en viktig  begränsning med de egna teorierna: mainstream ekonomi=mikroteori.  Därför är policyrekommendationer från mainstream ekonomer skadliga när det handlar om problem på makronivå. Därmed inte sagt att mainstream teori inte är användbar: Vill man förstå hur resurser allokeras i samhällsekonomin är utbud, efterfrågan, pris och kvantitet utmärkta redskap. Men vill man veta hur resurser mobiliseras måste man söka svar på annat håll: Att läsa Keynes är fullständigt nödvändigt( A treatise on money, The General theory). Ett annat tips är en &quot;skola&quot; benämnd tmc (theory of the monetary circuit). Det finns många fler. Den gemensamma nämnaren för dessa är att deras analyser utgår från en penningekonomin. Dvs den typ av samhällsekonomi som vi faktiskt lever i. 
Apropå Adam Smith. En av Smiths största intellektuella bidrag var hans motstånd mot merkantilismen. Merkantilisterna menade som bekant att ett lands rikedom bör mätas i termer av en stock: ju större mängd ädla metaller som ackumuleras(genom överskott i utrikeshandeln) desto rikare land. Smith menade att ett lands rikedom baseras på ett flöde: ju större volym av varor och tjänster som genereras och konsumeras desto rikare land. Sedan krisen på 90-talet har Sverige genom en gravt felaktig ekonomisk politik haft enorma överskott i bytesbalansen. Vad har landets mainstream ekonomer att säg om det?.......Ingenting.]]></description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>Jesper: Mainstream ekonomer har inte de intellektuella verktygen för att förstå dagens kris. För att förstå krisen måste man anta ett makroekonomiskt perspektiv. Men  mainstream ekononomer har inte insett en viktig  begränsning med de egna teorierna: mainstream ekonomi=mikroteori.  Därför är policyrekommendationer från mainstream ekonomer skadliga när det handlar om problem på makronivå. Därmed inte sagt att mainstream teori inte är användbar: Vill man förstå hur resurser allokeras i samhällsekonomin är utbud, efterfrågan, pris och kvantitet utmärkta redskap. Men vill man veta hur resurser mobiliseras måste man söka svar på annat håll: Att läsa Keynes är fullständigt nödvändigt( A treatise on money, The General theory). Ett annat tips är en &#8221;skola&#8221; benämnd tmc (theory of the monetary circuit). Det finns många fler. Den gemensamma nämnaren för dessa är att deras analyser utgår från en penningekonomin. Dvs den typ av samhällsekonomi som vi faktiskt lever i.<br />
Apropå Adam Smith. En av Smiths största intellektuella bidrag var hans motstånd mot merkantilismen. Merkantilisterna menade som bekant att ett lands rikedom bör mätas i termer av en stock: ju större mängd ädla metaller som ackumuleras(genom överskott i utrikeshandeln) desto rikare land. Smith menade att ett lands rikedom baseras på ett flöde: ju större volym av varor och tjänster som genereras och konsumeras desto rikare land. Sedan krisen på 90-talet har Sverige genom en gravt felaktig ekonomisk politik haft enorma överskott i bytesbalansen. Vad har landets mainstream ekonomer att säg om det?&#8230;&#8230;.Ingenting.</p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>Av: teorikris</title>
		<link>http://ekonomistas.se/2009/04/18/behover-vi-en-ny-nationalekonomi/#comment-4508</link>
		<dc:creator><![CDATA[teorikris]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 22 Apr 2009 11:58:58 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://ekonomistas.se/?p=4244#comment-4508</guid>
		<description><![CDATA[ML

Hur det skulle se ut vet jag inte, har jag rät så får man lösa det då, men lyckas man reglera lönerna (osunda löneökningar), så slipper man styra med räntan.
Jag tror att styrning av räntan och penningmängden skapar obalanser som sen leder till fel i ekonomin.
Gör ett tankeexperiment höj lönerna med 50% företagen kompenserar prisökningar, räntan höjs penningmängden begränsas sistnämnda stryper ekonomin.

Om inflationen ska dämpas så måste företagen klämmas åt så att dom inte har råd med lönerna då är man tillbaka där man började ruta ett, med osunda löneökningar fick man flera företagskonkurser och brist på jobb.
Slutsats högre lön ger färre jobb.

För att öka antalet jobb så måste räntan vara rimligt låg och penningmängden öka lite, men det går inte när penningmängden och räntan används för att bromsa inflationen.Moment 22

Om det är höger vänster politik marknadsekonomi eller blandekonomi spelar ingen roll.

DET ÄR INTE FEL PÅ MARKNADSEKONOMIN 
FELET ÄR HUR VI STYR DEN
EKONOMITEORIERNAS KRIS HAR VI NU.


Det jag säger händer nu lönerna sänks överalt nu, räntan är mer än tillräckligt låg, Yngves pratar om sitt sista vapen SEDELPRESSEN (se aktuellt rapport) att börja ge folk pengar.

Trycker staten pengar nu kan det vända fort.]]></description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>ML</p>
<p>Hur det skulle se ut vet jag inte, har jag rät så får man lösa det då, men lyckas man reglera lönerna (osunda löneökningar), så slipper man styra med räntan.<br />
Jag tror att styrning av räntan och penningmängden skapar obalanser som sen leder till fel i ekonomin.<br />
Gör ett tankeexperiment höj lönerna med 50% företagen kompenserar prisökningar, räntan höjs penningmängden begränsas sistnämnda stryper ekonomin.</p>
<p>Om inflationen ska dämpas så måste företagen klämmas åt så att dom inte har råd med lönerna då är man tillbaka där man började ruta ett, med osunda löneökningar fick man flera företagskonkurser och brist på jobb.<br />
Slutsats högre lön ger färre jobb.</p>
<p>För att öka antalet jobb så måste räntan vara rimligt låg och penningmängden öka lite, men det går inte när penningmängden och räntan används för att bromsa inflationen.Moment 22</p>
<p>Om det är höger vänster politik marknadsekonomi eller blandekonomi spelar ingen roll.</p>
<p>DET ÄR INTE FEL PÅ MARKNADSEKONOMIN<br />
FELET ÄR HUR VI STYR DEN<br />
EKONOMITEORIERNAS KRIS HAR VI NU.</p>
<p>Det jag säger händer nu lönerna sänks överalt nu, räntan är mer än tillräckligt låg, Yngves pratar om sitt sista vapen SEDELPRESSEN (se aktuellt rapport) att börja ge folk pengar.</p>
<p>Trycker staten pengar nu kan det vända fort.</p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>Av: ML</title>
		<link>http://ekonomistas.se/2009/04/18/behover-vi-en-ny-nationalekonomi/#comment-4505</link>
		<dc:creator><![CDATA[ML]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 22 Apr 2009 08:06:00 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://ekonomistas.se/?p=4244#comment-4505</guid>
		<description><![CDATA[teorikris:
&quot;VARFÖR ANVÄNDER MAN RÄNTA TILL INFLATIONSBEKÄMPNING&quot;

Räntan påverkar den aggregerade efterfrågan och i förlängningen också inflationen. Det uppenbara alternativet till en penningpolitisk inflationsbekämpning borde vara en finanspolitisk sådan. Personligen är jag glad att våra politiker inte har hand om inflationsbekämpningen då inflationen aldrig kommer vara överordnat att vinna nästa val. Tror att många som jag är tacksamma för en oberoende riksbank.

&quot;Det är lönerna som ger inflationen, styr inflationen med lönenivån.INTE MED RÄNTAN!&quot;

Vem ska fatta beslut med en sån här lösning? Facket och arbetsgivarna? Regeringen? Riksbanken? Tycker att det låter farligt likt någon form av planekonomisk lönesättning och borde skapa väldigt skeva förutsättningar på arbetsmarknaden. Utveckla gärna om det är något du verkligen tror på.]]></description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>teorikris:<br />
&#8221;VARFÖR ANVÄNDER MAN RÄNTA TILL INFLATIONSBEKÄMPNING&#8221;</p>
<p>Räntan påverkar den aggregerade efterfrågan och i förlängningen också inflationen. Det uppenbara alternativet till en penningpolitisk inflationsbekämpning borde vara en finanspolitisk sådan. Personligen är jag glad att våra politiker inte har hand om inflationsbekämpningen då inflationen aldrig kommer vara överordnat att vinna nästa val. Tror att många som jag är tacksamma för en oberoende riksbank.</p>
<p>&#8221;Det är lönerna som ger inflationen, styr inflationen med lönenivån.INTE MED RÄNTAN!&#8221;</p>
<p>Vem ska fatta beslut med en sån här lösning? Facket och arbetsgivarna? Regeringen? Riksbanken? Tycker att det låter farligt likt någon form av planekonomisk lönesättning och borde skapa väldigt skeva förutsättningar på arbetsmarknaden. Utveckla gärna om det är något du verkligen tror på.</p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>Av: teorikris</title>
		<link>http://ekonomistas.se/2009/04/18/behover-vi-en-ny-nationalekonomi/#comment-4500</link>
		<dc:creator><![CDATA[teorikris]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 21 Apr 2009 22:03:26 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://ekonomistas.se/?p=4244#comment-4500</guid>
		<description><![CDATA[Får jag sakliga synpunkter så tacka jag på förhand Johan Eldh

”lika relevant att beskriva ett kommunistiskt samhälle med nationalekonomiska verktyg som det är att beskriva ett kapitalistiskt.”

Det är inte kapitalismen marknadsekonomin eller socialismen och planekonomins kris det är ekonomiteoriernas kris.
Lite av krisen är bubblor, påhittade fantasilöner till vissa som har rätt kompisar.
Fantastisk uppfinnsnivå på finanstjänster USA och bolån som var ett korthus.

Hur man sty inflationen och räntan och penningmängden där har vi ett grundläggande problem HÄR GÖR VI ANTAGLIGEN FEL.
FÖRKLARA VARFÖR RÄNTAN SKA STYRA INFLATIONEN?
Varför inte mäta inflation i den totala lönemängden?
Räntan borde reglera priset på lån med tillgång efterfrågan marknadsprissättning av  räntan
VARFÖR ANVÄNDER MAN RÄNTA TILL INFLATIONSBEKÄMPNING (MANKAN INTE KÖRA FRAMÅT BAKOT SAMTIDIGT.

Förklara er syn på hu inflationen ska styras]]></description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>Får jag sakliga synpunkter så tacka jag på förhand Johan Eldh</p>
<p>”lika relevant att beskriva ett kommunistiskt samhälle med nationalekonomiska verktyg som det är att beskriva ett kapitalistiskt.”</p>
<p>Det är inte kapitalismen marknadsekonomin eller socialismen och planekonomins kris det är ekonomiteoriernas kris.<br />
Lite av krisen är bubblor, påhittade fantasilöner till vissa som har rätt kompisar.<br />
Fantastisk uppfinnsnivå på finanstjänster USA och bolån som var ett korthus.</p>
<p>Hur man sty inflationen och räntan och penningmängden där har vi ett grundläggande problem HÄR GÖR VI ANTAGLIGEN FEL.<br />
FÖRKLARA VARFÖR RÄNTAN SKA STYRA INFLATIONEN?<br />
Varför inte mäta inflation i den totala lönemängden?<br />
Räntan borde reglera priset på lån med tillgång efterfrågan marknadsprissättning av  räntan<br />
VARFÖR ANVÄNDER MAN RÄNTA TILL INFLATIONSBEKÄMPNING (MANKAN INTE KÖRA FRAMÅT BAKOT SAMTIDIGT.</p>
<p>Förklara er syn på hu inflationen ska styras</p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>Av: Johan Eldh</title>
		<link>http://ekonomistas.se/2009/04/18/behover-vi-en-ny-nationalekonomi/#comment-4494</link>
		<dc:creator><![CDATA[Johan Eldh]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 21 Apr 2009 14:55:12 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://ekonomistas.se/?p=4244#comment-4494</guid>
		<description><![CDATA[Hej teorikris

Jag försöker bara göra skillnad på den mer akademiska/teoretiska sidan av nationalekonomin som nöjer sig med att beskriva orsakerna/sambanden osv till inflation, och den mer praktiska sidan som skall omsätta denna till handling (policys etc).

Det är stor skillnad på att konstatera att givet en konstant produktion skapar ökad peninngmänd inflation (objektivt), och att säga att vi inte ska ha mer än 2 % inflation och måste därför försöka bekämpa inflationen om den överstiger 2 % (subjektivt).

Jag håller också med dig om att ekonomin/samhället tål en hel del politik. Det är exempelvis lika relevant att beskriva ett kommunistiskt samhälle med nationalekonomiska verktyg som det är att beskriva ett kapitalistiskt.

Däremot försökte jag inte göra något ställningstagande i om det är människors beteenden som är problemet eller om problemet ligger i för enkla matematiska modeller.]]></description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>Hej teorikris</p>
<p>Jag försöker bara göra skillnad på den mer akademiska/teoretiska sidan av nationalekonomin som nöjer sig med att beskriva orsakerna/sambanden osv till inflation, och den mer praktiska sidan som skall omsätta denna till handling (policys etc).</p>
<p>Det är stor skillnad på att konstatera att givet en konstant produktion skapar ökad peninngmänd inflation (objektivt), och att säga att vi inte ska ha mer än 2 % inflation och måste därför försöka bekämpa inflationen om den överstiger 2 % (subjektivt).</p>
<p>Jag håller också med dig om att ekonomin/samhället tål en hel del politik. Det är exempelvis lika relevant att beskriva ett kommunistiskt samhälle med nationalekonomiska verktyg som det är att beskriva ett kapitalistiskt.</p>
<p>Däremot försökte jag inte göra något ställningstagande i om det är människors beteenden som är problemet eller om problemet ligger i för enkla matematiska modeller.</p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>Av: teorikris</title>
		<link>http://ekonomistas.se/2009/04/18/behover-vi-en-ny-nationalekonomi/#comment-4492</link>
		<dc:creator><![CDATA[teorikris]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 21 Apr 2009 13:35:57 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://ekonomistas.se/?p=4244#comment-4492</guid>
		<description><![CDATA[Krisen beror den på eller kan den lösas med mer kunskap om hur folk beter sig i marknaden?
Om konsumenten har bättre information om utbudet av varor på vilket sätt skulle det förbättra ekonomin?

Jag tror inte det påverkar ekonomin i det stora hela så mycket, det påverkar hur mycket vi kan konsumera, inte om det går bra eller dåligt i ekonomin.

Har ekonomer forskat om viktiga detaljer i ekonomin men glömt dom stora viktiga sakerna?
Vi byter arbetstid mot arbetstid med pengar.
Funkar inte det så blir det kris i ekonomin.]]></description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>Krisen beror den på eller kan den lösas med mer kunskap om hur folk beter sig i marknaden?<br />
Om konsumenten har bättre information om utbudet av varor på vilket sätt skulle det förbättra ekonomin?</p>
<p>Jag tror inte det påverkar ekonomin i det stora hela så mycket, det påverkar hur mycket vi kan konsumera, inte om det går bra eller dåligt i ekonomin.</p>
<p>Har ekonomer forskat om viktiga detaljer i ekonomin men glömt dom stora viktiga sakerna?<br />
Vi byter arbetstid mot arbetstid med pengar.<br />
Funkar inte det så blir det kris i ekonomin.</p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>Av: Tore E</title>
		<link>http://ekonomistas.se/2009/04/18/behover-vi-en-ny-nationalekonomi/#comment-4491</link>
		<dc:creator><![CDATA[Tore E]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 21 Apr 2009 12:13:09 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://ekonomistas.se/?p=4244#comment-4491</guid>
		<description><![CDATA[Per är att gratulera, eftersom det nu äntligen finns en helt ny version av hans favoritbok. Den nya titeln är The Art of Strategy. En poäng med uppdateringen är att författarna nu skriver mycket mer om samarbete - inte enbart om konflikt.]]></description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>Per är att gratulera, eftersom det nu äntligen finns en helt ny version av hans favoritbok. Den nya titeln är The Art of Strategy. En poäng med uppdateringen är att författarna nu skriver mycket mer om samarbete &#8211; inte enbart om konflikt.</p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>Av: Per S</title>
		<link>http://ekonomistas.se/2009/04/18/behover-vi-en-ny-nationalekonomi/#comment-4490</link>
		<dc:creator><![CDATA[Per S]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 21 Apr 2009 11:22:43 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://ekonomistas.se/?p=4244#comment-4490</guid>
		<description><![CDATA[Mitt rekommendation är som alltid Thinking Strategically, för att förstå den andra delen av mikroekonomin - den där aktörer inte är perfekt informerade och har motstridiga intressen. Dixits &amp; Nalebuffs lilla mästerverk behöver kanske moderniseras, men om mikrodelen på en A-kurs täcks av en standardmikrobok (6 hp) och min rekommendation (6 hp) är allt som krävs en påläst och entusiasmerande lärare, som kan komplettera med en introduktion till beteende (3 hp).

Och studenter med företagsekonomiskt, statsvetenskapligt eller annat samhällsvetenskapligt intresse skulle tycka att nationalekonomi var ett riktigt användbart ämne.]]></description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>Mitt rekommendation är som alltid Thinking Strategically, för att förstå den andra delen av mikroekonomin &#8211; den där aktörer inte är perfekt informerade och har motstridiga intressen. Dixits &amp; Nalebuffs lilla mästerverk behöver kanske moderniseras, men om mikrodelen på en A-kurs täcks av en standardmikrobok (6 hp) och min rekommendation (6 hp) är allt som krävs en påläst och entusiasmerande lärare, som kan komplettera med en introduktion till beteende (3 hp).</p>
<p>Och studenter med företagsekonomiskt, statsvetenskapligt eller annat samhällsvetenskapligt intresse skulle tycka att nationalekonomi var ett riktigt användbart ämne.</p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>Av: teorikris</title>
		<link>http://ekonomistas.se/2009/04/18/behover-vi-en-ny-nationalekonomi/#comment-4488</link>
		<dc:creator><![CDATA[teorikris]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 21 Apr 2009 09:30:11 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://ekonomistas.se/?p=4244#comment-4488</guid>
		<description><![CDATA[Johan Eldh
”1. Jag tror att alla nationalekonomer är eniga om att de inte kan och förstår allt om dagens marknader/system/interaktion mellan människor/beteenden”

Du är fast i tanken att problemet är beteenden psykologi, jag tror att felet är mer matematiskt som hur vi mäter inflation och hur vi sen åtgärdar inflationen, att använda räntan för att minska inflationen är ett fel.
Det är sen inte höger vänster som är problemet ekonomin tål en hel del politik.

Men fel i penningmängden, räntan, växelkursen och finansiella tjänster se USAs bostadslån, tål ekonomin inte så bra.

Jag tror att ett viktigt fel är att inflationsbekämpning med räntan och penningmängden skadar ekonomin svårt (mer ett matematiskt fel) 
Om råvarorna blir dyrare pga svårare att få fram ex olja, metaller, mat, om priserna steg med 50% hur skulle räntan vara då 20%? RÄNTAN KAN INTE PÅVERKA RÅVARUPRISER, priserna kan inte gå ner med samma lön.
Varför bekämpa inflation som orsakas av råvaror?
Det är lönerna som ger inflationen, styr inflationen med lönenivån.INTE MED RÄNTAN.]]></description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>Johan Eldh<br />
”1. Jag tror att alla nationalekonomer är eniga om att de inte kan och förstår allt om dagens marknader/system/interaktion mellan människor/beteenden”</p>
<p>Du är fast i tanken att problemet är beteenden psykologi, jag tror att felet är mer matematiskt som hur vi mäter inflation och hur vi sen åtgärdar inflationen, att använda räntan för att minska inflationen är ett fel.<br />
Det är sen inte höger vänster som är problemet ekonomin tål en hel del politik.</p>
<p>Men fel i penningmängden, räntan, växelkursen och finansiella tjänster se USAs bostadslån, tål ekonomin inte så bra.</p>
<p>Jag tror att ett viktigt fel är att inflationsbekämpning med räntan och penningmängden skadar ekonomin svårt (mer ett matematiskt fel)<br />
Om råvarorna blir dyrare pga svårare att få fram ex olja, metaller, mat, om priserna steg med 50% hur skulle räntan vara då 20%? RÄNTAN KAN INTE PÅVERKA RÅVARUPRISER, priserna kan inte gå ner med samma lön.<br />
Varför bekämpa inflation som orsakas av råvaror?<br />
Det är lönerna som ger inflationen, styr inflationen med lönenivån.INTE MED RÄNTAN.</p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>Av: Jesper Roine</title>
		<link>http://ekonomistas.se/2009/04/18/behover-vi-en-ny-nationalekonomi/#comment-4478</link>
		<dc:creator><![CDATA[Jesper Roine]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 21 Apr 2009 08:42:10 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://ekonomistas.se/?p=4244#comment-4478</guid>
		<description><![CDATA[Håller med Tore om att Bowles bok står i en klass för sig. Den är dock inte någon lättsmält historia och lämpar sig nog bäst på avancerad fortsättningsnivå eller på forskarutbildningen. Dock kan alla intresserade med stor behållning läsa introt:
http://press.princeton.edu/chapters/p7610.html

Om man begränsar sig till böcker på temat &quot;förstå betydelsen av institutioner och lagstiftning&quot; är två personliga favoriter Avinash Dixits &quot;Lawlessness and Economics&quot; (som också har ett bra mycket bra intro som kan läsas av alla)
http://press.princeton.edu/chapters/s7729.pdf  
och Kaushik Basus enklare (men inte mindre insiktsgivande) &quot;A prelude to Political Economy&quot; 
http://www.us.oup.com/us/catalog/general/subject/Economics/Political/?view=usa&amp;sf=toc&amp;ci=9780199261857

Vad gäller undervisningen tror jag också att mycket styrs av lärarens intresse och incitamenten för att undervisa &quot;nyare teori&quot; (och vad gäller incitamenten att lägga ner mycket kraft på undervisning så kan det ju tyvärr vara lite si och så med den saken...).]]></description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>Håller med Tore om att Bowles bok står i en klass för sig. Den är dock inte någon lättsmält historia och lämpar sig nog bäst på avancerad fortsättningsnivå eller på forskarutbildningen. Dock kan alla intresserade med stor behållning läsa introt:<br />
<a href="http://press.princeton.edu/chapters/p7610.html" rel="nofollow">http://press.princeton.edu/chapters/p7610.html</a></p>
<p>Om man begränsar sig till böcker på temat &#8221;förstå betydelsen av institutioner och lagstiftning&#8221; är två personliga favoriter Avinash Dixits &#8221;Lawlessness and Economics&#8221; (som också har ett bra mycket bra intro som kan läsas av alla)<br />
<a href="http://press.princeton.edu/chapters/s7729.pdf" rel="nofollow">http://press.princeton.edu/chapters/s7729.pdf</a><br />
och Kaushik Basus enklare (men inte mindre insiktsgivande) &#8221;A prelude to Political Economy&#8221;<br />
<a href="http://www.us.oup.com/us/catalog/general/subject/Economics/Political/?view=usa&#038;sf=toc&#038;ci=9780199261857" rel="nofollow">http://www.us.oup.com/us/catalog/general/subject/Economics/Political/?view=usa&#038;sf=toc&#038;ci=9780199261857</a></p>
<p>Vad gäller undervisningen tror jag också att mycket styrs av lärarens intresse och incitamenten för att undervisa &#8221;nyare teori&#8221; (och vad gäller incitamenten att lägga ner mycket kraft på undervisning så kan det ju tyvärr vara lite si och så med den saken&#8230;).</p>
]]></content:encoded>
	</item>
</channel>
</rss>

