<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:georss="http://www.georss.org/georss" xmlns:geo="http://www.w3.org/2003/01/geo/wgs84_pos#" xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/"
		>
<channel>
	<title>Kommentarer till Om Barbro Engman vore nationalekonom</title>
	<atom:link href="http://ekonomistas.se/2009/02/18/om-barbro-engman-vore-nationalekonom/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>http://ekonomistas.se/2009/02/18/om-barbro-engman-vore-nationalekonom/</link>
	<description>Nationalekonomer om samhället, politiken och vetenskapen</description>
	<lastBuildDate>Tue, 29 May 2012 06:15:58 +0000</lastBuildDate>
	<sy:updatePeriod>hourly</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>1</sy:updateFrequency>
	<generator>http://wordpress.com/</generator>
	<item>
		<title>Av: Hyresgästföreningen svänger igen &#171; Ekonomistas</title>
		<link>http://ekonomistas.se/2009/02/18/om-barbro-engman-vore-nationalekonom/#comment-19254</link>
		<dc:creator><![CDATA[Hyresgästföreningen svänger igen &#171; Ekonomistas]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 19 Apr 2012 06:21:06 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://ekonomistas.se/?p=3340#comment-19254</guid>
		<description><![CDATA[[...] ifrågasatte redan när detta skrevs 2009 hur stor förändring det skulle innebära, men nu står det klart att [...]]]></description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>[...] ifrågasatte redan när detta skrevs 2009 hur stor förändring det skulle innebära, men nu står det klart att [...]</p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>Av: Ropen skalla, bostadskö åt alla! &#124; Fria Moderata Studentförbundet</title>
		<link>http://ekonomistas.se/2009/02/18/om-barbro-engman-vore-nationalekonom/#comment-12975</link>
		<dc:creator><![CDATA[Ropen skalla, bostadskö åt alla! &#124; Fria Moderata Studentförbundet]]></dc:creator>
		<pubDate>Sun, 06 Mar 2011 17:10:45 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://ekonomistas.se/?p=3340#comment-12975</guid>
		<description><![CDATA[[...] på hyresmarknaden. Reslutatet såhär 60 år senare är uppenbart, långa köer, korruption och särintressen som [...]]]></description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>[...] på hyresmarknaden. Reslutatet såhär 60 år senare är uppenbart, långa köer, korruption och särintressen som [...]</p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>Av: Onsdagskonsert &#8211; marknadshyrorsversionen &#124; Sänd mina rötter regn</title>
		<link>http://ekonomistas.se/2009/02/18/om-barbro-engman-vore-nationalekonom/#comment-6510</link>
		<dc:creator><![CDATA[Onsdagskonsert &#8211; marknadshyrorsversionen &#124; Sänd mina rötter regn]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 30 Oct 2009 10:10:08 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://ekonomistas.se/?p=3340#comment-6510</guid>
		<description><![CDATA[[...] Uppdatering: Se också Ekonomistas. [...]]]></description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>[...] Uppdatering: Se också Ekonomistas. [...]</p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>Av: Särintressen i allmänintressets tjänst? &#171; Ekonomistas</title>
		<link>http://ekonomistas.se/2009/02/18/om-barbro-engman-vore-nationalekonom/#comment-4399</link>
		<dc:creator><![CDATA[Särintressen i allmänintressets tjänst? &#171; Ekonomistas]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 09 Apr 2009 06:01:27 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://ekonomistas.se/?p=3340#comment-4399</guid>
		<description><![CDATA[[...] har vi kritiserat bondeorganisationer för jordbruksstödet, fiskarna för överfisket och Hyresgästföreningen för kaoset på bostadsmarknaden. Nationalekonomer kritiserar också ofta fackliga organisationer för att försöka gynna ett [...]]]></description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>[...] har vi kritiserat bondeorganisationer för jordbruksstödet, fiskarna för överfisket och Hyresgästföreningen för kaoset på bostadsmarknaden. Nationalekonomer kritiserar också ofta fackliga organisationer för att försöka gynna ett [...]</p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>Av: Ropen skalla, bostadskö åt alla! &#171; F M S F &#124; Presidiebloggen</title>
		<link>http://ekonomistas.se/2009/02/18/om-barbro-engman-vore-nationalekonom/#comment-3934</link>
		<dc:creator><![CDATA[Ropen skalla, bostadskö åt alla! &#171; F M S F &#124; Presidiebloggen]]></dc:creator>
		<pubDate>Sat, 07 Mar 2009 23:32:36 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://ekonomistas.se/?p=3340#comment-3934</guid>
		<description><![CDATA[[...] på hyresmarknaden. Reslutatet såhär 60 år senare är uppenbart, långa köer, korruption och särintressen som [...]]]></description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>[...] på hyresmarknaden. Reslutatet såhär 60 år senare är uppenbart, långa köer, korruption och särintressen som [...]</p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>Av: Jonas Vlachos</title>
		<link>http://ekonomistas.se/2009/02/18/om-barbro-engman-vore-nationalekonom/#comment-3834</link>
		<dc:creator><![CDATA[Jonas Vlachos]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 26 Feb 2009 10:47:44 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://ekonomistas.se/?p=3340#comment-3834</guid>
		<description><![CDATA[De är onekligen väldigt tröga, de där mekanismerna. När förväntas jämvikt nås i Stockholms innerstad? År 2137?]]></description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>De är onekligen väldigt tröga, de där mekanismerna. När förväntas jämvikt nås i Stockholms innerstad? År 2137?</p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>Av: André</title>
		<link>http://ekonomistas.se/2009/02/18/om-barbro-engman-vore-nationalekonom/#comment-3833</link>
		<dc:creator><![CDATA[André]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 26 Feb 2009 10:39:43 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://ekonomistas.se/?p=3340#comment-3833</guid>
		<description><![CDATA[Lagstiftaren var fullt medveten om att marknaden kunde och skulle sätta ett marknadspris om frågan om prissättning av hyresbostäder inte särskilt reglerades. Lagstiftaren tog medvetet avstånd från en form av prisbildning på hyresområdet där marknadskrafterna skulle helt slå igenom på hyrorna. Detta kunde leda till negativa alltför samhällskonsekvenser, särskilt i bristsituation på en marknad. Det anfördes att ”hyressättningen på den balanserade hyresmarknaden borde skapas av marknadsförhållandena, medan däremot på en bristmarknad var ofrånkomligt att i viss utsträckning hindra hyreshöjningar som betingades av bristläget”.  Det var alltså i bristsituationen som man såg risker med marknadsprissättning.  I den underbara världen, med en marknad i balans där utbud och efterfrågan möter varandra, är tanken att priset ska vara marknadsmässigt.

Det är givetvis ett politiskt ställningstagande att ta avstånd från marknadshyra. Eller ett ingrepp i den fria marknaden om man så  vill. Detta är alltjämt aktuellt. Man kanske vågar säga att lagstiftaren inte ansåg det ”rättvist” att människor skulle tvingas från sina hem på grund av hyresstegringar ”som framkallats av knapphetsbetingad efterfrågan”. De sociala konsekvenserna och kostnaderna för både enskilda och samhället skulle bli alltför stora. Man önskade skapa ett system som med en avvägning av marknadens intresse mot hyresgästers intresse eller rätt till trygghet mot snabba hyreshöjningar. Detta kan man gilla eller ogilla, men grundtanken ställer nog de flesta upp på, det finns anledning att skydda enskilda människors rätt till ett tryggt boende. Tryggheten i boendet eller besittningsskyddet  har lång tradition i Sverige,  i alltsedan 1930- 40- talen har Sverige ansett att ett tryggt boende rätten till ett  hem utgör en central beståndsdel i människors liv och i ett välfärdssamhälle. Detta intresse har ansetts vara värt särskilda regler. 

Lagstiftaren konstaterade också att det fanns ett behov av mekanisk i systemet som möjliggjorde uppjustering av hyrorna, om marknadsförhållandena krävde det. Detta åstadkoms genom det så kallade påtaglighetsrekvisitet. Det fanns behov att  kunna göra en allmän uppjustering av hyrorna på orter där marknadsläget motiverade det. Från början kunde denna uppjustering ske med 10 procent årligen, för att slutligen stanna vid cirka 5 procent. 

Det går, om a är lagd åt det hållet, att kalla systemet för en marknad med  marknadssystem med inbyggda tröghetsmekanismer, allt i syfte att skydda ett sedan länge accepterat skyddsvärt intresse .]]></description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>Lagstiftaren var fullt medveten om att marknaden kunde och skulle sätta ett marknadspris om frågan om prissättning av hyresbostäder inte särskilt reglerades. Lagstiftaren tog medvetet avstånd från en form av prisbildning på hyresområdet där marknadskrafterna skulle helt slå igenom på hyrorna. Detta kunde leda till negativa alltför samhällskonsekvenser, särskilt i bristsituation på en marknad. Det anfördes att ”hyressättningen på den balanserade hyresmarknaden borde skapas av marknadsförhållandena, medan däremot på en bristmarknad var ofrånkomligt att i viss utsträckning hindra hyreshöjningar som betingades av bristläget”.  Det var alltså i bristsituationen som man såg risker med marknadsprissättning.  I den underbara världen, med en marknad i balans där utbud och efterfrågan möter varandra, är tanken att priset ska vara marknadsmässigt.</p>
<p>Det är givetvis ett politiskt ställningstagande att ta avstånd från marknadshyra. Eller ett ingrepp i den fria marknaden om man så  vill. Detta är alltjämt aktuellt. Man kanske vågar säga att lagstiftaren inte ansåg det ”rättvist” att människor skulle tvingas från sina hem på grund av hyresstegringar ”som framkallats av knapphetsbetingad efterfrågan”. De sociala konsekvenserna och kostnaderna för både enskilda och samhället skulle bli alltför stora. Man önskade skapa ett system som med en avvägning av marknadens intresse mot hyresgästers intresse eller rätt till trygghet mot snabba hyreshöjningar. Detta kan man gilla eller ogilla, men grundtanken ställer nog de flesta upp på, det finns anledning att skydda enskilda människors rätt till ett tryggt boende. Tryggheten i boendet eller besittningsskyddet  har lång tradition i Sverige,  i alltsedan 1930- 40- talen har Sverige ansett att ett tryggt boende rätten till ett  hem utgör en central beståndsdel i människors liv och i ett välfärdssamhälle. Detta intresse har ansetts vara värt särskilda regler. </p>
<p>Lagstiftaren konstaterade också att det fanns ett behov av mekanisk i systemet som möjliggjorde uppjustering av hyrorna, om marknadsförhållandena krävde det. Detta åstadkoms genom det så kallade påtaglighetsrekvisitet. Det fanns behov att  kunna göra en allmän uppjustering av hyrorna på orter där marknadsläget motiverade det. Från början kunde denna uppjustering ske med 10 procent årligen, för att slutligen stanna vid cirka 5 procent. </p>
<p>Det går, om a är lagd åt det hållet, att kalla systemet för en marknad med  marknadssystem med inbyggda tröghetsmekanismer, allt i syfte att skydda ett sedan länge accepterat skyddsvärt intresse .</p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>Av: Ola Berg</title>
		<link>http://ekonomistas.se/2009/02/18/om-barbro-engman-vore-nationalekonom/#comment-3752</link>
		<dc:creator><![CDATA[Ola Berg]]></dc:creator>
		<pubDate>Sun, 22 Feb 2009 20:00:04 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://ekonomistas.se/?p=3340#comment-3752</guid>
		<description><![CDATA[@hyrdigfri: Hela idén med bruksvärdessystemet var, när det infördes, att det INTE skulle resultera i hyrespriser som låg under jämviktspriset (det priset som sätts på en fungerande marknad).

Man hade redan en hyresreglering med pristak under marknadspriset, med kända brister. Samtidigt trodde man inte marknaden om att kunna sätta ett rättvist jämviktspris.

Därav kom denna konstruktion med allmännytta och bruksvärde, inte för att sätta ett pris under jämviktspriset, utan för att sätta ett pris som motsvarade jämviktspriset.

Läs om förarbetena till lagen här: 

http://sv.wikipedia.org/wiki/Bruksv%C3%A4rdessystemet

Man kan gilla eller ogilla bruksvärdessystemet, men man kan konstatera att 

1) pristak under jämviktspris leder till brist; att 

2) bruksvärdessystemet avsåg att sätta priset till jämviktspriset (man var rädd för att marknadspriset skulle hamna över jämviktspriset) och att 

3) bruksvärdessystemet idag sätter priser under jämviktspriset vilket leder till brist.]]></description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>@hyrdigfri: Hela idén med bruksvärdessystemet var, när det infördes, att det INTE skulle resultera i hyrespriser som låg under jämviktspriset (det priset som sätts på en fungerande marknad).</p>
<p>Man hade redan en hyresreglering med pristak under marknadspriset, med kända brister. Samtidigt trodde man inte marknaden om att kunna sätta ett rättvist jämviktspris.</p>
<p>Därav kom denna konstruktion med allmännytta och bruksvärde, inte för att sätta ett pris under jämviktspriset, utan för att sätta ett pris som motsvarade jämviktspriset.</p>
<p>Läs om förarbetena till lagen här: </p>
<p><a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Bruksv%C3%A4rdessystemet" rel="nofollow">http://sv.wikipedia.org/wiki/Bruksv%C3%A4rdessystemet</a></p>
<p>Man kan gilla eller ogilla bruksvärdessystemet, men man kan konstatera att </p>
<p>1) pristak under jämviktspris leder till brist; att </p>
<p>2) bruksvärdessystemet avsåg att sätta priset till jämviktspriset (man var rädd för att marknadspriset skulle hamna över jämviktspriset) och att </p>
<p>3) bruksvärdessystemet idag sätter priser under jämviktspriset vilket leder till brist.</p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>Av: Ola Berg</title>
		<link>http://ekonomistas.se/2009/02/18/om-barbro-engman-vore-nationalekonom/#comment-3751</link>
		<dc:creator><![CDATA[Ola Berg]]></dc:creator>
		<pubDate>Sun, 22 Feb 2009 19:50:51 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://ekonomistas.se/?p=3340#comment-3751</guid>
		<description><![CDATA[@André: &quot;fungerar fortfarane som en viktig utgångspunkt i diskussionen om valet av hyressättning. &quot; 

Utgångspunkten i diskussionen måste vara att det system vi har idag definitivt INTE fungerar.]]></description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>@André: &#8221;fungerar fortfarane som en viktig utgångspunkt i diskussionen om valet av hyressättning. &#8221; </p>
<p>Utgångspunkten i diskussionen måste vara att det system vi har idag definitivt INTE fungerar.</p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>Av: Ola Berg</title>
		<link>http://ekonomistas.se/2009/02/18/om-barbro-engman-vore-nationalekonom/#comment-3750</link>
		<dc:creator><![CDATA[Ola Berg]]></dc:creator>
		<pubDate>Sun, 22 Feb 2009 19:49:16 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://ekonomistas.se/?p=3340#comment-3750</guid>
		<description><![CDATA[@Jonathan: &quot;Jag skulle uppskatta om Ola specifikt ville bemöta påståendet om att det saknas mark för nybyggnationer.&quot;

OK, då gör jag det nu. När jag tar pendeln för att åka 25 minuter ut till villaförorten passerar jag en _oerhörd massa granskog_. Med ett och annat hus emellan.

Det krävs inte mycket förtätning för att bygga bort hela bostadskön i GBG. Och då skulle vi ändå fortfarande ha en oerhörd massa granskog kvar (att promenera, sova över och andas i).

Det finns mark.]]></description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>@Jonathan: &#8221;Jag skulle uppskatta om Ola specifikt ville bemöta påståendet om att det saknas mark för nybyggnationer.&#8221;</p>
<p>OK, då gör jag det nu. När jag tar pendeln för att åka 25 minuter ut till villaförorten passerar jag en _oerhörd massa granskog_. Med ett och annat hus emellan.</p>
<p>Det krävs inte mycket förtätning för att bygga bort hela bostadskön i GBG. Och då skulle vi ändå fortfarande ha en oerhörd massa granskog kvar (att promenera, sova över och andas i).</p>
<p>Det finns mark.</p>
]]></content:encoded>
	</item>
</channel>
</rss>

