När det gäller formalisering så kan den ske på olika nivå, text, fyrfältsmodell, matematisk modell… ingen avbildar verkligheten i skala 1:1. Vilken nivå på abstraktion som bör väljas beror på problemet. Sannolikt beror dock valet i verkligheten på forskarens kognitiva egenskaper. Det som har hänt är väl att vi fått någon slags arbetsfördelning där människor som tänker abstrakt talar med varandra, de som naturligt gör synteser talar med varandra osv.

Nationalekonomi låter ståtligt och bra så jag tycker det skall behållas… samhällsekonomi är lite för smalt i och med att vissa nationalekonomer även intresserar sig för företags funktionssätt.

Christoffer

I företagsekonomi gör man ofta studier för att förklara fenomen som utspelar sig i 1 eller mindre antal företag för att sedan härleda detta till en allmän teori om hur företag agerar eller bör agera i vissa sammanhang.

I nationalekonomi så gör man oftast inte på detta sätt då man istället har mycket större tyngdpunkt på att man ska använda sig av väldigt generella modeller ELLER väldigt matematiska formler som ska “bevisa” att det stämmer.

Jag menar således att anledningen till att det bör heta Ekonomisk teori är på grund av att det till skillnad från Företagsekonomi är mer abstrakt i att antaganden man gör inte är verklighetsförankrade för att på så sätt kunna utforma generella ekonomiska teorier.