Det går säkert inte att rädda alla (Maciej Zarembe gav ju exempel på några riktiga galenpannor i sin artikelserie i DN för något år sedan) men om man kan få kanske 70-80-90% av de dåliga lärarna att bli åtminstone mediokra vore mycket vunnet.

Om skolan förses med tydliga mål och skolledare som har tid, lust och kompetens att följa upp att lärarna sköter sina åtaganden kommer lärarkåren att ”tvingas” göra bra ifrån sig, oavsett matematikbetyg från gymnasium, insatser under första terminen eller andra mått som diskuterats ovan.

Arbetsgivare (skolledare) som inte tillåter sina arbetstagare att slarva med sina viktiga arbetsuppgifter är, tror jag, ett effektivt medel för att få en kontinuerligt kompetent lärarkår.

Att ökad konkurrens till lärarhögskolan också vore bra ser jag som självklart.

Låg status sedan det blev ett kvinnoyrke på grund av låg inkomst.
Låg inkomst.
Stressad arbetssituation.
Gymnasielärarelever tvingas dela den pedagogiska leksstugan med övriga åldrar.
Ibland gäller inte utbildningen i övriga samhället. Istället för 80p samhällsvetenskap, inför 40p nek, 40p stats o 20p sociologi (gamla systement, gymnasienivå).

Vad gäller yngre åldrar än gymnasiet; vad tror man eg? Många lärare på högstadiet kan inte ens stava.

Vad göra? Mer resurser till offentlig sektor=går ej=kört. Privata alternativ och ojämlikhet… Vi får vara glada för att det finns de som fortfarande vill bli lärare.

Lite tankar var detta men helt säkert inget nytt…

Pontus: Jo, det är en motsägelse som jagg lite otydligt försökte få in för att visa hur svårt det är att avgöra lämlpighet på förhand. Det är möjligt att det finns ett Lucas-element i detta men det beror ju på hur svårt det är att manipulera sin undervisning etc. Tror inte det är ett stort problem men du har en poäng.

Nils: Intressant men skillanden är att det inte är uppenbart att den som klarar studierna bäst är bäst på själva yrket. Skulle tro att kognitiv förmåga är väldigt viktigt för studieresultaten på teknisk-fysik men många andra förmågor spelar in senare.

Reflektioner + Per: Jag tror det är mycket vettigt att ha mycket praktik tidigt (och löpande) i utbidlningen. Dessutom bör denna i möjligaste mån bedömas så att framtida arbetsgivare har något att gå på vad gäller att skilja olika nyutexaminerade lärare åt. Jag tror att ett problem med lärarutbildningen har varit att den ger väldigt lite för rektorerna att gå på när de anställer. Rapporteringen av studieresultat är så grov (och så lite baserad på praktisk undervisning) att man inte kan skilja lovande lärare från andra. Detta är för övrigt även ett problem i läkarutbildningen men de har sin AT som bidrar till att minska problemen.

Precis som läkaryrket så är läraryrket lite speciellt som kräver en viss personlig läggning.

Det är inte vilket 8 – 16 jobb som helst även om det i dag är många som kör efter den mallen.

Bara det att man inför ett test gör att många som tar läraryrket som ett andra eller tredje alternativ tänker sig för. Sannolikt avstår. Absoluta betygskrav för antagning samt lämplighetstest kommer att resultera i en rejäl kvalitetshöjning på lärarna i framtiden.