Kommentarer till I’m watching you

Av: Subtila effekter av subtila signaler « Ekonomistas

Subtila effekter av subtila signaler « Ekonomistas — Thu, 19 Jan 2012 09:51:54 +0000

[...] något år sedan skrev jag om experiment som visar att vårt beteende påverkas av att observeras av andra så till den grad [...]

Av: Det räcker inte att randomisera « Ekonomistas

Det räcker inte att randomisera « Ekonomistas — Fri, 05 Feb 2010 03:32:32 +0000

[...] inlägg som helst om resultat från sådana studier, (t ex här, här, här, här, här, här, och här, och det finns många till). Man kan till och med säga att det nästan är svårt att hitta [...]

Av: En moralisk maxim « Nonicoclolasos

En moralisk maxim « Nonicoclolasos — Thu, 29 Jan 2009 18:00:47 +0000

[...] kom att tänka på ett experiment som visade att människor i ett fikarum var bättre på att betala pengar för mjölken om det på [...]

Av: Anders Larson

Anders Larson — Sat, 03 Jan 2009 12:19:28 +0000

Intressant att följa ett resonemang. Jag var på plats när inspelningen gjordes av det Filosofiska rummet i höstas. Speciellt inbjuden av programledarna. Dock kan jag konstatera att begreppet psykosocial spilltid inte har någon koppling till skitsnack i ordet normala bemärkelse. Jag myntade detta begrepp för ca ett år sedan för att beskriva den spilltid som uppstår när en organisation inte fungerar optimalt utifrån ett psykosocialt perspektiv. Det handlar om effekterna som uppstår när det finns en olklarhet i mål och strategier, när det finns oklara direktiv rörande arbetsuppgifter och arbetsfördelning, oklart ledarskap eller avsaknad av ett ledarskpat ….. Vad vi har gjort är att vi har utvecklat ett instrument som mäter denna spilltid. Till denna mätning har vi sedan kopplat hur “livet” fungerar i en organisation dvs ledarskap, organisation etc. Dessa är sedan korrelerade med varandra … vi har lagt ner mycket arbete för att kunna se verksamheter ur ett helhetsperspektiv och dra slutsatser om hur de verkligen fungerar. I grunden har vi utgått från företagsekonomi, psykologi, sociologi och stress (medicin).

Nåväl lite om lite vill bara förtydliga begreppet psykosocial spilltid

Av: Robert Östling

Robert Östling — Wed, 17 Dec 2008 09:32:12 +0000

Jag var själv förvånad över att experimentet handlade om mjölkförsäljning, men det är så det står i det finstilta metodavsnittet. Där står f.ö. också att experimentet gjordes på en psykologiinstitution vilket gör mig skeptisk — psykologer borde ganska snabbt misstänka att det handlar om ett experiment.

Av: bergh

bergh — Tue, 16 Dec 2008 18:53:22 +0000

notera även att punkt tre är felaktig. Sorry.

Mitt försvar är att det är så små bokstäver i artikelns metodavsnitt (det ÄR det faktiskt!)

Av: bergh

bergh — Tue, 16 Dec 2008 18:50:09 +0000

1. Kopplingen till svensk damtiding är klockren: Det finns forskning om hur skvaller påverkar vårt rykte, och viljan att ha ett gott rykte förklarar att vi beter oss generöst och prosocialt.

Dock måste skvallret då vara sanningsenligt – annars kan man fejka ett gott rykte, och sedan lura folk.

Därav behovet av metaskvaller – skvaller om vad man kan lita på. Och därav (antar jag) Svensk Damtidnings dåliga rykte.

Se exempelvis Dunbar, R. 1996. Grooming, Gossip, and the Evolution of Language. Cambridge, England:: Harvard University Press.

2. Referens för replikeringen i labmiljö är

Haley, K och D Fessler. 2005. “Nobody’s watching? Subtle cues affect generosity in an anonymous economic game.” Evolution and Human Behavior 26:245 – 256.

3. Burken i fikarummet gällde kaffe- och te, inte mjölk.

(Notera hur mina tre punkter avtar i viktighet, men jag ville gärna att det skulle vara just tre

Av: devadatta

devadatta — Wed, 26 Nov 2008 23:50:54 +0000

David R, det är väl en blandning av kvalificerad gissning och belägg. Det finns belägg för att apor som putsar varandra sambarbetar (tex. försvarar varandra) oftare. Det finns också belägg för att apors gruppstorlek korrelerar med hur mycket tid de ägnar åt att putsa varandra. De apor som lägger störst del av dygnet på att putsa varandra lägger ner ungefär 20% av dygnet till det. Om man tittar på hur mycket tid vi människor skulle behöva lägga ner motsvarande vår gruppstorlek (ca 150 individer) så hamnar man på 40%, vilket är mycket mer än gränsen på ca 30% då man lägger ner så mycket tid att det går ut över matinsamlande och andra nödvändiga sysslor. Vi människor måste göra något när vi umgås som håller ihop oss (annars skulle våra grupper lösas upp) och som inte är putsning (även om det sker i relationer) men ännu mer effektivt (eftersom våra grupper är de största bland apor). Det finns inte så många alternativ.

Men jag vet inte om hypotesen undersökts empiriskt. Dunbar har gjort en massa fältstudier på hur mycket av vår tid vi lägger ner på att prata, hur stor del som är skvaller, vad vi skvallrar om osv. Boken är från 1996 och jag har inte uppdaterat mig, så han lär förmodligen också ha kollat om folk som skvallrar mycket med varandra oftare samarbetar med varandra än andra (vilket skulle vara det belägg du frågar efter).

Ögon används väl fö. överallt i reklam od.? Normalt brukar de dock sitta på ett ansikte som förmodligen förstärker effekten.

Av: Juri

Juri — Tue, 25 Nov 2008 19:35:15 +0000

Ögon tilldrar sig dessutom mer uppmärksamhet än blommor, man blir påmind att betala/trycka på ge-bort-pant-knappen. Ögon tillhör ju något i högre grad levande (i förhållande till oss, för att vara noggrann) än t ex rosor.

Av: David C

David C — Tue, 25 Nov 2008 17:49:03 +0000

PS Min gissning är att distinktionen mellan lab och fält inte är så viktig i det här fallet, det är inte “sociala preferenser” som experimentet mäter Men vi saknar en teori för när man bör eller inte bör ta labresultat på allvar. Levitt och Lists JEL papper är ett skapligt försök.