Matpriserna verkar vara på väg ner igen. Förvånas därför inte om rapporterna om hungerkravaller snart ersätts av reportage om fattiga jordbrukares svåra belägenhet. För så är det: höga matpriser drabbar konsumenter, låga drabbar producenter (vilket lyfts fram här, här, här och här). Stora prisvariationer drabbar däremot alla och är — faktiskt — något som kan motverkas av ökad spekulation.

Instabila priser skapar inte bara stora variationer i inkomster för både producenter och konsumenter. De gör dessutom investeringar i ökad produktion mer riskabla. Aktieägare med goda möjligheter att sprida risker kan hantera detta, men det är betydligt svårare för världens alla småbönder utan tillgång till fungerade kreditmarknader (läs gärna vad Esther Duflo har att säga om detta).

Under våren nämndes ofta spekulation som en bidragande orsak till de höga matpriserna (ex här, här och här). För att spekulation ska driva upp priserna krävs emellertid att man bygger upp lager av mat i dag, med förhoppningen att kunna sälja till ännu högre priser i morgon. Eftersom lagren av mat istället tömdes var detta knappast vad som hände. Tvärtom kan man säga att gårdagens spekulation medelst stora lager hjälpte till att hålla nere vårens matpriser. Om det inte funnits lager att tömma hade priserna blivit ännu högre.

Spekulation innebär att förväntningarna om den framtida utvecklingen påverkar förhållanden redan i dagsläget. Det är bra eftersom både produktion och konsumtion ges mer tid att anpassa sig. Även om det enbart är förväntningar som driver upp matpriserna får bönderna incitament att öka produktionen. Eftersom produktionskostnaderna inte ökat stiger vinsterna, vilket dessutom möjliggör de investeringar som krävs. Spekulation kan därför jämna ut priserna över tid, i varje fall om förväntningarna är välgrundade.

Egentligen är detta inga nya insikter. Redan i första mosebok gav mästerspekulanten Josef farao rådet att samla i ladorna under de sju feta åren. Dagens finansiella whiz-kids kan nog sprida riskerna på ett än mer sofistikerat sätt.