<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:georss="http://www.georss.org/georss" xmlns:geo="http://www.w3.org/2003/01/geo/wgs84_pos#" xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/"
		>
<channel>
	<title>Kommentarer till Lärarfackens misslyckade strategi</title>
	<atom:link href="http://ekonomistas.se/2008/08/11/lararfackens-misslyckde-strategi/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>http://ekonomistas.se/2008/08/11/lararfackens-misslyckde-strategi/</link>
	<description>Nationalekonomer om samhället, politiken och vetenskapen</description>
	<lastBuildDate>Sat, 13 Mar 2010 00:19:00 +0000</lastBuildDate>
	<generator>http://wordpress.com/</generator>
	<sy:updatePeriod>hourly</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>1</sy:updateFrequency>
		<item>
		<title>Av: Jonas Vlachos</title>
		<link>http://ekonomistas.se/2008/08/11/lararfackens-misslyckde-strategi/#comment-1352</link>
		<dc:creator>Jonas Vlachos</dc:creator>
		<pubDate>Tue, 19 Aug 2008 06:14:10 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://ekonomistas.wordpress.com/?p=558#comment-1352</guid>
		<description>Ajdå, det var slarvigt av mig. Detta motverkar naturligtvis den effekt jag beskriver. Samtidigt skapar dock systemet en värdefull flexibilitet för skolledarna och värdet av denna gör de obehöriga attraktiva. Genom att ta bort denna lockelse att anställa obehöriga och även kräva vidareutbildning hade de obehöriga varit betydligt mindre attraktiva.</description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>Ajdå, det var slarvigt av mig. Detta motverkar naturligtvis den effekt jag beskriver. Samtidigt skapar dock systemet en värdefull flexibilitet för skolledarna och värdet av denna gör de obehöriga attraktiva. Genom att ta bort denna lockelse att anställa obehöriga och även kräva vidareutbildning hade de obehöriga varit betydligt mindre attraktiva.</p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>Av: Johan</title>
		<link>http://ekonomistas.se/2008/08/11/lararfackens-misslyckde-strategi/#comment-1347</link>
		<dc:creator>Johan</dc:creator>
		<pubDate>Mon, 18 Aug 2008 19:05:21 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://ekonomistas.wordpress.com/?p=558#comment-1347</guid>
		<description>Det finns en rejäl informationsbrist i resonemanget när det handlar om kostnaden för icke-fastanställda lärare under icke-terminstid:

&quot;Detta skapar ett guldläge för rektorerna som kan ha obehöriga lärarare anställda under terminerna och sedan låta dem gå på a-kassa under loven. Naturligtvis kan detta öka personalomsättningen men budgeten blir lättare att hålla och det kan bli pengar över till annat.&quot; 

Det generellla läraravtalet (som även obehöriga anställs på) är ferielöneavtalet. I praktiken innebär det att lärare arbetar 45 timmar i veckan under terminstid och i utbyte har rätt till lön under hela sommarledigheten. En tillfälligt anställd lärare som har arbetat ett helt läsår får med andra ord lön till och med augusti. Den som har arbetat under endast vårtermin får lön i en bit in i juli eller så. Och har naturligtvis ingen möjlighet att få a-kassa under motsvarande tid (men kan förstås arbeta med något annat om lusten finns).

Så det är nog inga stora pengar att spara genom att agera på det sätt som Jonas föreslår.</description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>Det finns en rejäl informationsbrist i resonemanget när det handlar om kostnaden för icke-fastanställda lärare under icke-terminstid:</p>
<p>&#8221;Detta skapar ett guldläge för rektorerna som kan ha obehöriga lärarare anställda under terminerna och sedan låta dem gå på a-kassa under loven. Naturligtvis kan detta öka personalomsättningen men budgeten blir lättare att hålla och det kan bli pengar över till annat.&#8221; </p>
<p>Det generellla läraravtalet (som även obehöriga anställs på) är ferielöneavtalet. I praktiken innebär det att lärare arbetar 45 timmar i veckan under terminstid och i utbyte har rätt till lön under hela sommarledigheten. En tillfälligt anställd lärare som har arbetat ett helt läsår får med andra ord lön till och med augusti. Den som har arbetat under endast vårtermin får lön i en bit in i juli eller så. Och har naturligtvis ingen möjlighet att få a-kassa under motsvarande tid (men kan förstås arbeta med något annat om lusten finns).</p>
<p>Så det är nog inga stora pengar att spara genom att agera på det sätt som Jonas föreslår.</p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>Av: Lärarfackens misslyckade strategi &#171; pekare</title>
		<link>http://ekonomistas.se/2008/08/11/lararfackens-misslyckde-strategi/#comment-1338</link>
		<dc:creator>Lärarfackens misslyckade strategi &#171; pekare</dc:creator>
		<pubDate>Sat, 16 Aug 2008 21:50:18 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://ekonomistas.wordpress.com/?p=558#comment-1338</guid>
		<description>[...] 16, 2008 Lärarfackens misslyckade&#160;strategi Posted by onasut under Uncategorized &#160;  *Lärarfackens misslyckade strategi Läraryrkets status har fallit rejält vilket inte minst avspeglar sig i de låga löner som [...]</description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>[...] 16, 2008 Lärarfackens misslyckade&nbsp;strategi Posted by onasut under Uncategorized &nbsp;  *Lärarfackens misslyckade strategi Läraryrkets status har fallit rejält vilket inte minst avspeglar sig i de låga löner som [...]</p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>Av: Jonas Vlachos</title>
		<link>http://ekonomistas.se/2008/08/11/lararfackens-misslyckde-strategi/#comment-1330</link>
		<dc:creator>Jonas Vlachos</dc:creator>
		<pubDate>Tue, 12 Aug 2008 09:13:31 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://ekonomistas.wordpress.com/?p=558#comment-1330</guid>
		<description>Erik: Det är säkert ett problem, ett annat är att det inte är klart vad som menas med &quot;bra&quot;. Ur lokalpolitikernas synvinkel (och därmed i förlängningen väljarnas) är kanske inte bästa tänkbara skolresultat målet. Att hålla budgeten i en tillvaro där elever kommer och går, elevkullar varierar i storlek och där lärare byter skola och yrke är ingen trivial uppgift.</description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>Erik: Det är säkert ett problem, ett annat är att det inte är klart vad som menas med &#8221;bra&#8221;. Ur lokalpolitikernas synvinkel (och därmed i förlängningen väljarnas) är kanske inte bästa tänkbara skolresultat målet. Att hålla budgeten i en tillvaro där elever kommer och går, elevkullar varierar i storlek och där lärare byter skola och yrke är ingen trivial uppgift.</p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>Av: Erik Grönqvist</title>
		<link>http://ekonomistas.se/2008/08/11/lararfackens-misslyckde-strategi/#comment-1329</link>
		<dc:creator>Erik Grönqvist</dc:creator>
		<pubDate>Tue, 12 Aug 2008 08:16:21 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://ekonomistas.wordpress.com/?p=558#comment-1329</guid>
		<description>Hmm...kanske ligger problemet i att det är svårt att särskilja en bra rektor från en dålig.</description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>Hmm&#8230;kanske ligger problemet i att det är svårt att särskilja en bra rektor från en dålig.</p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>Av: Jonas Vlachos</title>
		<link>http://ekonomistas.se/2008/08/11/lararfackens-misslyckde-strategi/#comment-1328</link>
		<dc:creator>Jonas Vlachos</dc:creator>
		<pubDate>Mon, 11 Aug 2008 22:23:45 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://ekonomistas.wordpress.com/?p=558#comment-1328</guid>
		<description>Erik: Visst, så kan det vara. En annan efterfrågeförklaring är att rektorernas värdering av bra lärare är väsentligt lägre än deras värdering av annat (som att hålla budget). Hursom, en signal måste korrelera med den egenskap man vill åt (vilket i sin tur gör att det måste vara mindre kostsamt för en bra lärare att förvärva signalen än en dålig). Ett annat sätt är att ha återkommande nationella prov som gör att man kan följa en elevs utveckling över tiden. Lärare som systematiskt får eleverna att prestera bättre kan då belönas.  Tyvärr lider skolan av ett generellt utvärderingsproblem (vilket jag har skrivit om &lt;a href=&quot;http://ekonomistas.se/2008/06/16/osunt-elev-och-betygsfokus/&quot; rel=&quot;nofollow&quot;&gt;här&lt;/a&gt;).</description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>Erik: Visst, så kan det vara. En annan efterfrågeförklaring är att rektorernas värdering av bra lärare är väsentligt lägre än deras värdering av annat (som att hålla budget). Hursom, en signal måste korrelera med den egenskap man vill åt (vilket i sin tur gör att det måste vara mindre kostsamt för en bra lärare att förvärva signalen än en dålig). Ett annat sätt är att ha återkommande nationella prov som gör att man kan följa en elevs utveckling över tiden. Lärare som systematiskt får eleverna att prestera bättre kan då belönas.  Tyvärr lider skolan av ett generellt utvärderingsproblem (vilket jag har skrivit om <a href="http://ekonomistas.se/2008/06/16/osunt-elev-och-betygsfokus/" rel="nofollow">här</a>).</p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>Av: Erik Grönqvist</title>
		<link>http://ekonomistas.se/2008/08/11/lararfackens-misslyckde-strategi/#comment-1327</link>
		<dc:creator>Erik Grönqvist</dc:creator>
		<pubDate>Mon, 11 Aug 2008 21:36:40 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://ekonomistas.wordpress.com/?p=558#comment-1327</guid>
		<description>Är läraryrkets låga status ett efterfrågeproblem – skolor som hellre väljer att hålla sig med obehöriga lärare – eller beror det på att talangfulla individer inte väljer att utbilda sig till lärare?

En alternativ förklaring till läraryrkets låga status är att det många gånger kan vara svårt för lönesättande rektor att särskilja en bra lärare från en dålig; dels för att lärare har olika typer av arbetsuppgifter och där det bara för vissa av dem finns ett output som är mätbart, dels för att det finns heterogenitet i elevernas bakgrund som gör det ännu svårare att avgöra vad som är lärarens bidrag. Om det inte går att separera mellan lärare av hög respektive låg kvalitet, kommer lönen sannolikt att baseras på den genomsnittliga produktiviteten, varvid personer med potentiellt hög lärarkvalitet inte kommer att bjuda ut sina tjänster. Kärnan i problemet är att bra lärare inte kan signalera att de är bra, och få betalt därefter. Om lärare däremot ges möjligheter att signalera, och få betalt för, sin kvalitet skulle även lärare av hög kvalitet bjuda ut sina tjänster. Att differentiera löner efter produktiv förmåga – exempelvis signalerat genom behörighet – kan därför vara ett sätt att göra det lönsamt för talangfulla individer att bli lärare, något man sett på andra marknader där producenter av hög kvalitet givits möjligheter att signalera (se exempelvis Leslie och Jin QJE 2003).</description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>Är läraryrkets låga status ett efterfrågeproblem – skolor som hellre väljer att hålla sig med obehöriga lärare – eller beror det på att talangfulla individer inte väljer att utbilda sig till lärare?</p>
<p>En alternativ förklaring till läraryrkets låga status är att det många gånger kan vara svårt för lönesättande rektor att särskilja en bra lärare från en dålig; dels för att lärare har olika typer av arbetsuppgifter och där det bara för vissa av dem finns ett output som är mätbart, dels för att det finns heterogenitet i elevernas bakgrund som gör det ännu svårare att avgöra vad som är lärarens bidrag. Om det inte går att separera mellan lärare av hög respektive låg kvalitet, kommer lönen sannolikt att baseras på den genomsnittliga produktiviteten, varvid personer med potentiellt hög lärarkvalitet inte kommer att bjuda ut sina tjänster. Kärnan i problemet är att bra lärare inte kan signalera att de är bra, och få betalt därefter. Om lärare däremot ges möjligheter att signalera, och få betalt för, sin kvalitet skulle även lärare av hög kvalitet bjuda ut sina tjänster. Att differentiera löner efter produktiv förmåga – exempelvis signalerat genom behörighet – kan därför vara ett sätt att göra det lönsamt för talangfulla individer att bli lärare, något man sett på andra marknader där producenter av hög kvalitet givits möjligheter att signalera (se exempelvis Leslie och Jin QJE 2003).</p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>Av: Jonas Vlachos</title>
		<link>http://ekonomistas.se/2008/08/11/lararfackens-misslyckde-strategi/#comment-1324</link>
		<dc:creator>Jonas Vlachos</dc:creator>
		<pubDate>Mon, 11 Aug 2008 13:16:45 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://ekonomistas.wordpress.com/?p=558#comment-1324</guid>
		<description>Som exempelvis &lt;a href=&quot;http://www.lr.se/lrweb/Home.nsf/ByKey/KDAN-5Y7B9L/$file/Rapport%20till%20presskonf.pdf&quot; rel=&quot;nofollow&quot;&gt;denna&lt;/a&gt; rapport visar finns det gott om obehöriga lärare i skolan. Reglerna för behörighet gäller främst tillsvidareanställningar. Däremot går det förhållandevis bra att ha obehöriga lärare harvande på vikariat, även om det strider mot lagens anda.</description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>Som exempelvis <a href="http://www.lr.se/lrweb/Home.nsf/ByKey/KDAN-5Y7B9L/$file/Rapport%20till%20presskonf.pdf" rel="nofollow">denna</a> rapport visar finns det gott om obehöriga lärare i skolan. Reglerna för behörighet gäller främst tillsvidareanställningar. Däremot går det förhållandevis bra att ha obehöriga lärare harvande på vikariat, även om det strider mot lagens anda.</p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>Av: Martin Evald</title>
		<link>http://ekonomistas.se/2008/08/11/lararfackens-misslyckde-strategi/#comment-1323</link>
		<dc:creator>Martin Evald</dc:creator>
		<pubDate>Mon, 11 Aug 2008 13:10:21 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://ekonomistas.wordpress.com/?p=558#comment-1323</guid>
		<description>Skolorna är redan sedan många år enligt lag bundna att anställa behöriga lärare om sådana finns att tillgå; det är endast i de fall behöriga sökande till en tjänst saknas som obehöriga lärare kan anställas. I övrigt var analysen vettig.</description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>Skolorna är redan sedan många år enligt lag bundna att anställa behöriga lärare om sådana finns att tillgå; det är endast i de fall behöriga sökande till en tjänst saknas som obehöriga lärare kan anställas. I övrigt var analysen vettig.</p>
]]></content:encoded>
	</item>
</channel>
</rss>
