<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:georss="http://www.georss.org/georss" xmlns:geo="http://www.w3.org/2003/01/geo/wgs84_pos#" xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/"
		>
<channel>
	<title>Kommentarer till Dyrt att binda räntan</title>
	<atom:link href="http://ekonomistas.se/2008/08/06/dyrt-att-binda-rantan/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>http://ekonomistas.se/2008/08/06/dyrt-att-binda-rantan/</link>
	<description>Nationalekonomer om samhället, politiken och vetenskapen</description>
	<lastBuildDate>Tue, 29 May 2012 06:15:58 +0000</lastBuildDate>
	<sy:updatePeriod>hourly</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>1</sy:updateFrequency>
	<generator>http://wordpress.com/</generator>
	<item>
		<title>Av: Åtgärder mot bobubblor &#171; Ekonomistas</title>
		<link>http://ekonomistas.se/2008/08/06/dyrt-att-binda-rantan/#comment-6687</link>
		<dc:creator><![CDATA[Åtgärder mot bobubblor &#171; Ekonomistas]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 09 Nov 2009 05:34:22 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://ekonomistas.wordpress.com/?p=525#comment-6687</guid>
		<description><![CDATA[[...] konsumentkreditlagen så att räntekompensationen vid förtida inlösen av lån blir symmetrisk (se här). 4) Det kan vara värt att påpeka att jag själv enbart har rörliga (tremånaders-) räntor och [...]]]></description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>[...] konsumentkreditlagen så att räntekompensationen vid förtida inlösen av lån blir symmetrisk (se här). 4) Det kan vara värt att påpeka att jag själv enbart har rörliga (tremånaders-) räntor och [...]</p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>Av: Dyrt att lösa bolån &#171; Ekonomistas</title>
		<link>http://ekonomistas.se/2008/08/06/dyrt-att-binda-rantan/#comment-3211</link>
		<dc:creator><![CDATA[Dyrt att lösa bolån &#171; Ekonomistas]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 26 Jan 2009 10:01:08 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://ekonomistas.wordpress.com/?p=525#comment-3211</guid>
		<description><![CDATA[[...] för typhushållet finns ytterligare skäl att undvika bunden ränta. I en tidigare kommentar påpekade jag att reglerna om ränteskillnadsersättning i  konsumentkreditlagen 24§  är [...]]]></description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>[...] för typhushållet finns ytterligare skäl att undvika bunden ränta. I en tidigare kommentar påpekade jag att reglerna om ränteskillnadsersättning i  konsumentkreditlagen 24§  är [...]</p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>Av: Olika mått på inflation &#171; Nonicoclolasos</title>
		<link>http://ekonomistas.se/2008/08/06/dyrt-att-binda-rantan/#comment-1316</link>
		<dc:creator><![CDATA[Olika mått på inflation &#171; Nonicoclolasos]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 08 Aug 2008 07:16:49 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://ekonomistas.wordpress.com/?p=525#comment-1316</guid>
		<description><![CDATA[[...] förresten docent Flodéns utmärkta råd om huruvida man ska ha bunden eller fast ränta på sina lån i detta läge.        &#171; [...]]]></description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>[...] förresten docent Flodéns utmärkta råd om huruvida man ska ha bunden eller fast ränta på sina lån i detta läge.        &laquo; [...]</p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>Av: Martin Flodén</title>
		<link>http://ekonomistas.se/2008/08/06/dyrt-att-binda-rantan/#comment-1315</link>
		<dc:creator><![CDATA[Martin Flodén]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 07 Aug 2008 19:22:40 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://ekonomistas.wordpress.com/?p=525#comment-1315</guid>
		<description><![CDATA[Erik: Ökningen beror knappast på en allmänt ökad risk på lång sikt, eftersom räntan på långa statsobligationer inte har stigit lika mycket. Visst skulle ökad &lt;em&gt;hushållsoro&lt;/em&gt; i princip ändå kunna leda till ökad efterfrågan på långa bindningstider och därmed högre premier på sådana lån. Men det finns flera faktorer som indikerar att det är utbudssidan -- bankernas kostnader -- som har förändrats. 

För det första verkar ju färre hushåll välja bunden ränta. Högre pris i kombination med lägre kvantitet brukar bero på fallande utbud. För det andra har vi ju tydliga indikationer på utbudsförändringar. De riskpremier bankerna får betala på sin upplåning har stigit. För det typiska svenska hushållet har knappast risken för personlig konkurs ökat påtagligt. Det verkar därför som att de kunder som nu väljer bunden ränta får betala för ökade risker bland bankerna snarare än för ökade risker bland svenska hushåll.]]></description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>Erik: Ökningen beror knappast på en allmänt ökad risk på lång sikt, eftersom räntan på långa statsobligationer inte har stigit lika mycket. Visst skulle ökad <em>hushållsoro</em> i princip ändå kunna leda till ökad efterfrågan på långa bindningstider och därmed högre premier på sådana lån. Men det finns flera faktorer som indikerar att det är utbudssidan &#8212; bankernas kostnader &#8212; som har förändrats. </p>
<p>För det första verkar ju färre hushåll välja bunden ränta. Högre pris i kombination med lägre kvantitet brukar bero på fallande utbud. För det andra har vi ju tydliga indikationer på utbudsförändringar. De riskpremier bankerna får betala på sin upplåning har stigit. För det typiska svenska hushållet har knappast risken för personlig konkurs ökat påtagligt. Det verkar därför som att de kunder som nu väljer bunden ränta får betala för ökade risker bland bankerna snarare än för ökade risker bland svenska hushåll.</p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>Av: Erik Grönqvist</title>
		<link>http://ekonomistas.se/2008/08/06/dyrt-att-binda-rantan/#comment-1314</link>
		<dc:creator><![CDATA[Erik Grönqvist]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 07 Aug 2008 16:01:31 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://ekonomistas.wordpress.com/?p=525#comment-1314</guid>
		<description><![CDATA[Om hushållen/låntagare känner en ökad oro inför framtiden (konjunktur, arbetslöshetsrisk, framtida ränteläge etc.) bör de också få en ökad efterfrågan/betalningsvilja på att försäkra sig mot denna risk. Att försäkringspremien då stiger är väl bara naturligt. 

När man säger att det blivit &quot;dyrare&quot; att binda räntan, måste man väl också ta hänsyn till om den risk som man betalar försäkringspremie för har förändrats.]]></description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>Om hushållen/låntagare känner en ökad oro inför framtiden (konjunktur, arbetslöshetsrisk, framtida ränteläge etc.) bör de också få en ökad efterfrågan/betalningsvilja på att försäkra sig mot denna risk. Att försäkringspremien då stiger är väl bara naturligt. </p>
<p>När man säger att det blivit &#8221;dyrare&#8221; att binda räntan, måste man väl också ta hänsyn till om den risk som man betalar försäkringspremie för har förändrats.</p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>Av: Martin Flodén</title>
		<link>http://ekonomistas.se/2008/08/06/dyrt-att-binda-rantan/#comment-1313</link>
		<dc:creator><![CDATA[Martin Flodén]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 07 Aug 2008 14:07:36 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://ekonomistas.wordpress.com/?p=525#comment-1313</guid>
		<description><![CDATA[Martin: Visst kan det finnas anledningar att välja bunden ränta, och det kan vara värt att betala en riskpremie för det. Poängen med mitt inlägg var att man just nu får betala en ovanligt hög premie för att binda räntan. Förmodligen är det bättre att binda räntan vid en senare tidpunkt när riskpremierna är mer normala.

I princip tycker jag att man ska binda räntan på riktigt lång tid, vilket är standard i många andra länder. Men jag tror att det finns ett antal institutionella problem på den svenska marknaden som talar mot att binda räntan:

1. Marknaden för riktigt långa obligationer verkar bristfällig. Premien man får betala för att binda på 10 år motsvarar nog inte bara en vanlig riskpremie, utan till viss del också den dåligt fungerande marknaden. Och längre bindningstider än så verkar inte finnas på den svenska marknaden.

2. Det verkar också finnas en ofördelaktig asymmetri om man vill lösa in lånen i förtid (t ex pga att man flyttar och inte får ta med befintliga lån till det nya boendet): Om räntan har fallit måste man naturligtvis kompensera banken vid förtidsinlösen. Men om räntan har stigit verkar man inte få kompensation från banken (se &lt;a href=&quot;http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&amp;bet=1992:830&quot; rel=&quot;nofollow&quot;&gt;konsumentkreditlagen&lt;/a&gt; 24§). Om det finns en risk att man vill lösa in lånet i förtid kommer man alltså i genomsnitt att förlora på att binda räntan. I princip finns det nog inget som hindrar att ett villkor om symmetrisk kompensation skrivs in i bolåneavtalen, men jag misstänker att man som privatperson får svårt att övertala en bank om ett sådant villkor. I stället tycker jag att lagtexten borde ändras.

3. Vissa banker utannoserar en hög ränta som de sedan ger kraftiga rabatter på. I de kontrakt jag sett har det angivits att banken har rätt att ta bort rabatten under ganska godtyckliga förhållanden. Nu misstänker jag att detta sällan händer (har någon råkat ut för detta?), men en viss risk finns att man blir inlåst till en högre ränta än planerat. Dessutom verkar det vara den utannonserade och inte den rabatterade räntan som används vid kompensation för förtidsinlösen.]]></description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>Martin: Visst kan det finnas anledningar att välja bunden ränta, och det kan vara värt att betala en riskpremie för det. Poängen med mitt inlägg var att man just nu får betala en ovanligt hög premie för att binda räntan. Förmodligen är det bättre att binda räntan vid en senare tidpunkt när riskpremierna är mer normala.</p>
<p>I princip tycker jag att man ska binda räntan på riktigt lång tid, vilket är standard i många andra länder. Men jag tror att det finns ett antal institutionella problem på den svenska marknaden som talar mot att binda räntan:</p>
<p>1. Marknaden för riktigt långa obligationer verkar bristfällig. Premien man får betala för att binda på 10 år motsvarar nog inte bara en vanlig riskpremie, utan till viss del också den dåligt fungerande marknaden. Och längre bindningstider än så verkar inte finnas på den svenska marknaden.</p>
<p>2. Det verkar också finnas en ofördelaktig asymmetri om man vill lösa in lånen i förtid (t ex pga att man flyttar och inte får ta med befintliga lån till det nya boendet): Om räntan har fallit måste man naturligtvis kompensera banken vid förtidsinlösen. Men om räntan har stigit verkar man inte få kompensation från banken (se <a href="http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&amp;bet=1992:830" rel="nofollow">konsumentkreditlagen</a> 24§). Om det finns en risk att man vill lösa in lånet i förtid kommer man alltså i genomsnitt att förlora på att binda räntan. I princip finns det nog inget som hindrar att ett villkor om symmetrisk kompensation skrivs in i bolåneavtalen, men jag misstänker att man som privatperson får svårt att övertala en bank om ett sådant villkor. I stället tycker jag att lagtexten borde ändras.</p>
<p>3. Vissa banker utannoserar en hög ränta som de sedan ger kraftiga rabatter på. I de kontrakt jag sett har det angivits att banken har rätt att ta bort rabatten under ganska godtyckliga förhållanden. Nu misstänker jag att detta sällan händer (har någon råkat ut för detta?), men en viss risk finns att man blir inlåst till en högre ränta än planerat. Dessutom verkar det vara den utannonserade och inte den rabatterade räntan som används vid kompensation för förtidsinlösen.</p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>Av: Martin</title>
		<link>http://ekonomistas.se/2008/08/06/dyrt-att-binda-rantan/#comment-1312</link>
		<dc:creator><![CDATA[Martin]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 07 Aug 2008 12:04:47 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://ekonomistas.wordpress.com/?p=525#comment-1312</guid>
		<description><![CDATA[Bara en reflektion. Är inte det starkaste argumentet för fast ränta att det är en riskpremie värd priset? Få hus brinner upp men alla skaffar hemförsäkring. Om man i början av året köpte lägenhet och då valde rörlig ränta framför fast har man ju uppenbarligen gjort en förlust. Problemet med mäklare och banker är att de alltid förefaller argumentera för rörlig ränta (anektodisk information). Men argumentet emot detta är att ingen kan förutse räntan på lång sikt, men allt vi vet att den ur ett historiskt perspektiv är låg än vid dagens datum (och kan m.a.o. lika gärna fortsätta stiga som den kan sjunka). Det finns ett värde i att ha kalkylerad risk under sådana förutsättningar.]]></description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>Bara en reflektion. Är inte det starkaste argumentet för fast ränta att det är en riskpremie värd priset? Få hus brinner upp men alla skaffar hemförsäkring. Om man i början av året köpte lägenhet och då valde rörlig ränta framför fast har man ju uppenbarligen gjort en förlust. Problemet med mäklare och banker är att de alltid förefaller argumentera för rörlig ränta (anektodisk information). Men argumentet emot detta är att ingen kan förutse räntan på lång sikt, men allt vi vet att den ur ett historiskt perspektiv är låg än vid dagens datum (och kan m.a.o. lika gärna fortsätta stiga som den kan sjunka). Det finns ett värde i att ha kalkylerad risk under sådana förutsättningar.</p>
]]></content:encoded>
	</item>
</channel>
</rss>

