Börskonkurrens bra för samhället

Idag rapporteras i flera media att tio svenska banker, bland dem Handelsbanken, SEB och Nordea, går samman och bildar egen fondbörs. Det är goda nyheter för såväl företag som aktiesparare.

Forskning visar nämligen att konkurrens mellan fondbörser nästan alltid leder till lägre priser på aktieförmedling, ökad kvalitet på informationstjänster och därmed effektivare prissättning.

En ny studie (kommande i QJE) av de amerikanska nationalekonomerna William Brown, Harold Mulheimagerin, Marc Weidenmier visar t ex hur börsmäklarnas provisioner och  transaktionskostnaderna (s k bid-ask spreads) på New York Stock Exchange sjönk markant när börsen utsattes för konkurrens från the Consolidated Stock Exchange of New York på slutet av 1800-talet. När The Consolidated upphörde sin verksamhet 1926 steg provisionerna och spreaden på motsvarande sätt.

Revolutionen inom IKT-sektorn har ytterligare möjliggjort en ökad marknadskonkurrens. Idag finns handelssystem att köpa från ett flertal mjukvaruföretag. Det svåra är att få volym på handeln, men där har de svenska bankerna ett bra utgångsläge genom sina stora kundstockar.

För att citera den ryske futuristpoeten Vladimir Majakovskij: ”Ananas, järpe, frossa och njut, OMX Nasdaq snart är din saga slut!

Att välja bort flickor = att välja högre kriminalitet

I dagarna har vi i flertal medier kunnat läsa att antalet födda flickor relativt födda pojkar minskar i Indien. Rika familjer väljer abort av flickfoster efter ultraljudsbehandling, och i fattiga familjer råder hög dödlighet bland flickebarn som försummas eller överges skriver bl a UNT. Om detta kan man tycka vad man vill (*). Jag ska denna gång undvika fällan att, som tidigare här på Ekonomistas, låta känslorna ta över utan vill istället peka på vilka effekter detta kan tänkas få på lite längre sikt.

För den enskilda familjen kan det mycket väl vara rationellt att föredra pojkar. I avsaknad av ett nordiskt välfärdssamhälle är det t ex viktigt att ha en son som kan försörja en på äldre dar, medan flickor snarare kan bli en börda om de inte blir bortgifta. Men vad kommer då att hända i ett samhället där antalet födda flickor minskar i relation till födda pojkar?

Att färre kvinnor per invånare leder till minskade födelsetal på längre sikt behöver man inte vara något snille för att lista ut. Men nu är kanske inte låga födelsetal det problem Indien brottas mest med. Överskott av män kan dock ha andra effekter. I en studie av den Kinesisa enbarnspolitiken visar Lena Edlund med medförfattare på ökad kriminalitet som en följd av ökad andel män i befolkningen. För att identifiera effekterna utnyttjar författarna det faktum att enbarnspolitiken implementerades i olika regioner vid olika tidpunkter, en identifikationsstrategi som verkar vettig. Hur stor är då effekten? Jo, en sjundedel av den ökade kriminaliteten i Kina kan förklaras av att andelen män per kvinna har minskat. Effekten är alltså även ekonomisk signifikant (se tidigare inlägg här på Ekonomistas).

Så bortsett från att de indiska pojkarna inte kommer ha ha några flickor att gifta sig med (vilket kanske inte alla ser som en nackdel) så kommer de också i högre utsträckning bli kriminella. Ett faktum som borde få de indiska politikerna att reagera och försöka förbättra ställningen för kvinnor i Indien.

* bortsett från att man som ekonometriker naturligtvis blir upprörd över alla åtgärder som gör att könet på första barnet blir endogent och därigenom äventyrar validiteten av våra instrument (eller hur Jonas)