Eftersom skolans främsta uppgift är att utbilda elever inom vissa ämnen är det även rimligt att utvärderingen av verksamheten främst analyserar detta mål. Att skolans övriga mål även de är svåranalyserade är överhuvudtaget inget argument för att det främsta målet inte ska analyseras. Enda gången det kan bli problematiskt är om ämneskunskaper samvarierar negativt med skolans övriga mål, dvs om de skolor där eleverna förbättrar sina ämneskunskaper systematiskt utvecklas sämre än andra skolor exempelvis vad gäller att implantera ett demokratiskt tänkande och respekt för andra hos eleverna.

Du skriver ”Betyget säger ju bara hur långt eleven kommit inom ett visst ämnesområde. Inte hur h*n kommit dit, eller vem som har varit, mer eller mindre, effektiv. Eller vilket arbetssätt som har fungerat, mer eller mindre, bra.” Samma sak kan sägas om resultaten på nationella ämnesprov. Forskningens/utvärderingens uppgift är just att komma åt denna problematik och svara på den typ av frågor du ställer, men för att göra det krävs att det finns något mätbart att titta på.

Inom skolorna samlar vi dessutom en massa data på ett mer eller mindre systematiskt sätt, men jag har en känsla av att väldigt få tar del av resultaten. Senast i dag genomförde jag två utvärderingar, en individuell och en inom arbetslaget, men jag skulle bli förvånad om någon egentligen läste dem, eller brydde sig om vad vi skrev… Det uppmuntrar ju inte direkt till ett fortsatt utvecklingsarbete…

Sammanfattningsvis kan man väl säga att vi är överens om att man behöver jobba vidare med hur man ska utvärdera skolans effektivtet/kvalitet, utan att låsa sig vid betygen, och dessutom effektivisera hur man kan ta lärdom av den insamlade informationen? Den ”bredare utvärderingsaspekten” som du skriver om i ditt inlägg måste ju skolverket vara ansvarig för?

Att inget enskilt mått säger allt ser jag dock som ett mindre problem. Framförallt bör det inte hindra analyser av det man kan analysera. Just för att hantera de problem du belyser måste man kunna följa utvecklingen över tiden, både på individ-, skol- och kommunnivå. Att göra bra studier är svårt men att samla in data på ett systematiskt sätt är ett minimikrav. Detta görs inte idag och det har inte gjorts tidigare vilket är skandalöst.

Även om vi på något sätt kunde få alla lärare i Sverige att sätta betyg på elevernas prestationer som inte var påverkade av subjektiva bedömningar, eller grundade i kontextuella faktorer, så skulle inte dessa betyg säga allt om lärarens, eller skolans, effektivitet/kvalitet. Betyget säger ju bara hur långt eleven kommit inom ett visst ämnesområde. Inte hur h*n kommit dit, eller vem som har varit, mer eller mindre, effektiv. Eller vilket arbetssätt som har fungerat, mer eller mindre, bra. En skola som har elever med höga betyg behöver inte vara en effektiv skola. Det behöver heller inte vara en skola där eleverna mår bra. Eller där eleverna fostras till ett demokratiskt tänkande och personer som respekterar sina medmänniskor. När man försöker mäta skolors effektivitet/kvalitet måste man grunda sig även på andra kriterier än elevernas uppnådda betyg. Det här är jättesvårt, och som jag skrev så behöver vi förbättringar inom det här området.

Jag håller med dig om att ”ämnesprov som rättas och registreras centralt” troligen är det enda verktyg som fungerar för att skapa jämförbarhet, men det är inte allt vi behöver, och betygens jämförande funktion är jag ytterst skeptisk till.

Sedan mäts inte allt med betyg och nationella prov. Att lärare rapporterar in mängder av uppgifter har naturligtvis ett värde, men för att dessa ska kunna ligga till grund för mer systematisk utvärdering krävs att man kan följa skolornas utveckling över tiden och att olika skolor kan jämföras. Mina kontakter med skolverket angående alternativa utvärderingsmått visar att det är omöjligt att göra analyser på basis av annat än betyg och nationella prov. Uppgifter samlas inte in på ett tillräckligt systematiskt sätt och i de fall man gör mer djuplodade undersökningar är det återkommande på ett nytt urval skolor. Dessutom undersöker man sällan samma aspekter flera gånger. Det är därför inte möjligt att bedöma vad som gör att en skola utvecklas positivt eller negativt över tiden.

Vi lärare sitter varje termin och fyller i utvärderingar till vårt arbetslag, till skolledningen och till kommunen. Skolverket tar in utvärderingar och dokumentation från skolledningen och genomför inspektioner på skolorna. Jag tror att det är det här du egentligen är intresserad av, och borde engagera dig i. För det behövs förbättringar, helt klart.

Som du säger så ser vi lärare på betygen som feedback till eleverna och föräldrarna, och som ett urvalsinstrument. Inget annat är aktuellt från vår synvinkel. (Säger jag som att jag talade för alla…men det är så jag tolkar lärares huvudsakliga uppfattning utifrån min erfarenhet)