Semestertider

Det är välkänt att vi i Sverige och flertalet andra europeiska länder har sett en neråtgående trend i antalet arbetade timmar per person sedan mitten av 1900-talet. Ofta tolkas de kortare arbetsveckorna och längre semestrarna som en naturlig följd av ekonomisk tillväxt. När vi blir rikare vill vi väl också njuta av mer fritid? Så är det förmodligen, men det finns också en motverkande kraft eftersom tillväxt (och således högre löner) gör det mer lönsamt att arbeta.

I Europa har fallet i arbetstid i hög utsträckning sammanfallit med en expanderande offentlig sektor som har medfört högre skatter, generösare socialförsäkringar, och olika regleringar av arbetstiden.(*) För att studera hur tillväxt påverkar valet av arbetstid är det därför förmodligen mer relevant att se på den amerikanska utvecklingen. Där är trenderna otydligare och mer omdebatterade. Figuren nedan tyder på att arbetade timmar i USA har varit ganska stabila sedan 1955.

Genomsnittligt arbetade timmar per år och person mellan 15 och 64 år. Från R. Rogerson,

Figur 8 i Valerie Ramey & Neville Francis (2008), Om vi går ännu längre bakåt verkar arbetstiden ha sjunkit något även i USA. Men därmed inte sagt att fritiden har blivit mer omfattande. Neville Francis och Valerie Ramey har undersökt hur amerikanska individers tidsanvändning har förändrats sedan början av 1900-talet. Enligt deras studie har fritiden endast ökat marginellt under det senaste seklet. Så räkna inte med att nästa års semester blir längre än årets.

 

—————
(*) Det finns en omfattande litteratur som undersöker i vilken utsträckning dessa och andra faktorer förklarar utvecklingen. Se t ex Richard Rogerson (2006), ”Understanding differences in hours worked”, Review of Economic Dynamics, 2006, 365-409.

Comments

  1. Sista ordet i frågan om hur den amerikanska ledigheten utvecklats är inte sagt. Mark Aguiar och Erik Hurst visar i en QJE-artikel att ledigheten ökat markant mellan 1965-2003. Dock är det främst i de lägre inkomstskikten som ökningen skett. Valerie Ramey har kritiserat Aguiar och Hurst som i sin tur levererat ett utförligt svar på hennes kritik.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 5 722 andra följare