Skråväsende utan ansvar och kontroll

Nog är det märkligt att tio års debatt och utredning om hur dålig lärarutbildningen är verkar mynna ut i förslaget att enbart de som genomgått denna utbildning ska få sätta betyg.

Visst, lärarutbildningen ska reformeras, men att vända skutan på landets lärarutbildningar lär ta sin tid och det finns en stor mängd behöriga lärare i systemet som rimligtvis borde få sin behörighet ifrågasatt. Dessutom kommer en mängd kompetenta obehöriga lärare nu att lämna yrket. Mest fascinerande är emellertid den trovisshet som uppvisas gällande möjligheterna att skapa en gedigen lärarutbildning. Efter minst 15 års misslyckande på just detta område är den naiva tilltron till den egna förmågan nästan rörande. Inte minst som det är förtvivlat svårt att i forskningen finna stöd för att behörighet faktiskt påverkar elevernas skolprestationer. Oavsett vilket land som undersökts.

Påhejad av lärarfacken planerar nu regeringen att skapa ett nytt skråväsende. Låt gå för detta, men då måste kraven vara andra än enbart en examen från lärarhögskolan. Eftersom lärarens prestationer under de första årens undervisning är en tillförlitlig signal på hur det kommer att gå framöver, bör lärarna utvärderas efter en tvåårig prövotid. Redan verksamma lärare — behöriga som obehöriga — kan utvärderas efter samma mall. Lärarna bör sedan löpande kunna ställas till ansvar för misslyckad undervisning med ett system av erinringar, varningar, begränsningar av betygssättningsrätten och indragning av lärarlegitimationen.

Men, kanske någon invänder, det går ju inte att ställa lärarna till svars på samma sätt som läkarna. Det finns ju inte samma objektiva grund för hur verksamheten bör bedrivas. Ska en enskild lärare kunna lastas för att en elev inte greppar Pythagoras sats? Ska en oberoende expertpanel utvärdera om lärarens insatser givet elevens förutsättningar var korrekt avvägda? Ska elevens förutsättningar bedömas i en serie psykometriska tester? Kan en misslyckad lärarinsats överhuvudtaget definieras?

Nej, det låter onekligen omöjligt. Det verkar med andra ord som om den parallell till läkaryrket som lärarfacken drivit så länge inte riktigt håller. Lärarfacken vill helt enkelt ha skråprivilegier utan att någon ska kunna utkräva ansvar. Någon som är förvånad?

Uppdatering

Medan de flesta kommentarer är positiva till utredningens förslag verkar Expressen vara inne på samma linje som här. Förslaget innehåller dock en hel del klokskaper men det är underligt att rektorn, som onekligen är part i målet, är den som ska utvärdera provåret. En särskild instans för detta bör inrättas och elevernas prestationer bör på något sätt vägas in i bedömningen. Reglerna för att dra in en legitimation verkar vara tandlösa och svåranvända, vilket inte är så underligt med tanke på vad som skrivits ovan. Men märkligast är att man utgår från att lärarutbildningen på något magiskt sätt ska bli bra, bara för att Björklund vill det.

Lundasagor III: Ekonomesiska

Eftersom alla goda ting är tre, skriver jag en tredje rapport från Lund trots att jag redan kommit tillbaka därifrån. Under resan hem från Lund ägnade jag och mitt ressällskap oss åt att översätta nationalekonomisk terminologi till svenska. Detta aktualiserades redan i fredagens inlägg då det handlade om nominal illusion, som jag med viss osäkerhet valde att översätta till monetär illusion.

I en del fall är det här ganska enkelt att hitta svenska översättningar: behavioral economics blir beteendeekonomi (just det, med sammanlagt fem ”e”) och neuroeconomics blir neuroekonomi. För en del andra begrepp är det lite svårare. Bootstrapping översätts kanske mest direkt med stövelstroppslyftning, logit quantal response equilibrium blir logistisk brussvarsjämvikt och experience weighted attraction learning blir erfarenhetsviktad attraktionsinlärning. Av en vän på SOFI har jag lärt mig att datamining är detsamma som att okynnesregregera.

För lite äldre nationalekonomiska begrepp finns ofta bra svenska översättningar. Det är dock en del begrepp som är svåröversatta. Delspelsperfektion känns till exempel en smula otympligt. Belief är inte helt lätt att översätta — varken övertygelse, uppfattning eller trosuppfatttning känns riktigt rätt, åtminstone inte i spelteoretiska sammanhang. Nationalekonomin är full av tradeoffs, men avvägning fångar inte riktigt begreppets essens.

Vi på Ekonomistas försöker göra vårt bästa för att vårda svensk nationalekonomisk terminologi, men det är inte alltid helt lätt…