Vår framtida pension

Du har säkert hört att den svenska befolkningen blir allt äldre. Kvoten mellan antalet personer över 65 år och antalet personer i arbetsför ålder är i nuläget 0,31. Figuren nedan visar att kvoten väntas stiga till 0,49 inom några decennier.

Antalet personer över 65 år i förhållande till antalet personer mellan 25 och 64 år enligt SCBs befolkningsframskrivningar.

Hur tror du att pensionssystemets utgifter påverkas av den kraftigt ökade andelen pensionärer? Man skulle ju gissa att pensionsutgifterna också ökar kraftigt, men om man tittar i regeringens vårproposition ges en annan bild:

Ålderspensionssystemets utgifter väntas falla från 6,2 procent av BNP år 2008 till 6,0 procent av BNP år 2050. Vårpropositionen 2008 (bilaga 4, s 12).

Ålderspensionssystemets utgifter väntas falla från 6,2 till 6,0 procent av BNP fram till år 2050! Trots det väntade åldrandet kunde därför runt 200 miljarder kronor överföras från pensionssystemet till statskassan mellan 1999 och 2001.

Om fler pensionärer tillsammans får lägre pensionsutbetalningar måste förstås utbetalningen per pensionär falla. I dag presenterade Finanspolitiska rådet (där jag är en av ledamöterna) sin första årliga rapport. Där hittar man följande diagram:

image

Kan det verkligen stämma att pensionerna blir så mycket lägre i framtiden? Kanske. För det första tror jag att premiepensionerna inte ingår i dessa kalkyler, och de kommer i framtiden att utgöra en större andel av pensionsutbetalningarna. För det andra beror en stor del av åldrandet på att vi lever längre. I det nya pensionssystemet medför längre förväntad livslängd att den årliga pensionsutbetalningen sjunker. Men jag tror att en viktig tredje förklaring är att det nya pensionssystemet helt enkelt är betydligt mindre generöst än det gamla.

Är Ingvar Kamprad svensk?

Hört på en extravagant bröllopsfest: -”…så var kommer du ifrån?” (fråga ställd av person med hopplös medelklass bakgrund) -”Jag flög precis in från Ibiza, jag har en lägenhet här i Paris men jag bor oftast i Rio… men jag ska åka till min våning i New York imorgon.”

Förr hade de flesta riktigt rika ägor där de bodde. Dessa utgjorde också ofta en stor del av deras förmögenhet. Idag har de ägor i olika länder, boende och medborgarskap hänger inte nödvändigtvis ihop för att inte tala om förmögenheters hemvist. Jag och Daniel Waldenström har funderat lite på vad detta betyder för inkomst och förmögenhetsfördelningen. Det korta svaret är förstås att det beror på om man tänker sig fördelningen bland dem som bor i Sverige, eller bland de som är svenska medborgare, och i vilken utsträckning man ska försöka uppskatta (ibland dolda) utlandstillgångar. En sak är säker. Det spelar stor roll vilket man väljer. Att titta på Sveriges representation på Forbes lista över världens rikaste personer är illustrativt. Tio svenska medborgare finns med. Totalt uppskattas de ha tillgångar för 89 miljarder dollar. Av dessa ”bor” dock bara 33 miljarder i Sverige. Resterande 56 miljarder är alltså inte svenska tillgångar i de flesta analyser av svenska förmögenheter och deras fördelning. 

I många sammanhang tänker vi förstås på diverse idrottsstjärnor, artister, entreprenörer och på Ingvar Kamprad som svenska. Det är dock inte alltid deras pengar är det…