Kommentarer till Predikan för riktigt rika

Av: Ärvdabalken vi ärvde « Ekonomistas

Ärvdabalken vi ärvde « Ekonomistas — Mon, 09 Nov 2009 11:06:11 +0000

[...] Ekonomistas läsare känner igen artikeln från mitt inlägg om detta och min tidigare uppmaning till riktigt rika. Något som jag inte nämner i artikeln är att den svenska adeln har haft möjlighet att komma [...]

Av: Ettårsjubileum « Ekonomistas

Ettårsjubileum « Ekonomistas — Sun, 22 Feb 2009 09:23:11 +0000

[...] uppmaning till de riktigt rika som inte verkar ha hörsammats under [...]

Av: 81 år gammal med 31 miljarder dollar « Ekonomistas

81 år gammal med 31 miljarder dollar « Ekonomistas — Thu, 06 Mar 2008 13:14:59 +0000

[...] nedåt på listan, men de har fortfarande väldigt mycket pengar att göra något mer hedervärt av än att bygga dynastier. Att svenskarna backar verkar dock bero mer på utmanare från Ryssland, Indien och [...]

Av: Jonas Vlachos

Jonas Vlachos — Thu, 28 Feb 2008 21:44:28 +0000

Marcus: de kontrollerar helt enkelt hur stor andel av de insamlade pengarna som går till verksamheten. De göra alltså knappast någon granskning av effektiviteten i verksamheten.

Av: Marcus

Marcus — Thu, 28 Feb 2008 16:02:40 +0000

Sen finns också stiftelsen för insamlingskontroll som granskar. Å andra sidan vet jag inte hur stora befogenheter de har och hur ”djupt” deras granskning sträcker sig.

Av: Jonas Vlachos

Jonas Vlachos — Tue, 26 Feb 2008 20:08:21 +0000

Niclas: Att övervaka och skaffa sig information är båda exempel på kollektiva varor. Om en person ger mycket är denna mer benägen att internalisera dessa kostnader än om många ger lite. Visst kan media till viss del fungera, men media är inte särskilt bra på att granska effektiviteten i verksamheten, även om media kan vara bra på att avslöja fusk och bedrägeri.

Av: nonicoclolasos

nonicoclolasos — Tue, 26 Feb 2008 09:19:27 +0000

Jonas: Jag är fortfarande inte övertygad om att effektivitetsargumentet talar för donationer av superrika. Båda alternativen präglas av imperfektioner. Hur vet man att superrika har bra information inför sitt givande? Tvärtom verkar en del stora donationer ges på lösa boliner. Jag tror också att etablerade mellanhänder, som de jag nämnde ovan, granskas mer systematiskt av journalister än enskilda superrika, som ju inte är permanenta aktörer på givandets område och som dessutom ofta ger pengar till stiftelser, utan direkt insyn.

Av: Jonas Vlachos

Jonas Vlachos — Tue, 26 Feb 2008 09:02:02 +0000

Niclas: Visst, mellanhänder funkar som ett svar på detta. Men problemen kvarstår: dels måste en mängd personer skaffa sig information om mellanhänderna vilket är kostsamt, dels måste någon övervaka mellanhänderna. I värsta fall struntar folk helt enkelt i att skaffa sig information och mellanhänderna verkar utan egentlig kontroll.

Av: Niclas Berggren

Niclas Berggren — Tue, 26 Feb 2008 08:41:07 +0000

Jonas: Ser du inte en roll för mellanhänder? Medelklassen torde inte ge småsummor till enskilt utvalda projekt utan småsummor till Cancerfonden, Röda korset etc., som i sin tur genom storlek och skicklighet effektivt kan förmedla större summor pengar till olika ändamål.

Av: Jonas Vlachos

Jonas Vlachos — Mon, 25 Feb 2008 20:12:25 +0000

På flera sätt är det vettigare för superrika att ge mycket än för folk ur medelklassen att ge lite grann. Man slipper de koordinationsproblem som oundvikligen dyker upp då tusentals enskilda ska försöka komma överens om vad pengarna ska läggas på. Dessutom blir övervakningen av satsningen lättare när det finns en stor intressent. Även om det inte säkert finns starkare moraliska skäl för de superrika än för medelklassen att skänka så finns det alltså effektivitetsskäl som talar för en sådan ordning.